Priserna fortsätter falla. För första gången någonsin sänks därför prisbasbeloppet, meddelar Statistiska centralbyrån i dag. LO-Tidningen har räknat ut vad det betyder i form av sänkt garantipension, sänkt sjukpenning, sänkt föräldrapenning och sänkta studiebidrag.

Mellan juni 2008 och juni i år sjönk priserna med 0,6 procent, enligt nya siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB). Samma siffra för maj var minus 0,4 procent.

Det kan låta dramatiskt med fallande priser och drar tanken till den kraftiga deflation – prisnedgång – som på 1920-talet fick världsekonomin att sjunka allt djupare i ekonomisk misär.

Men siffrorna är ännu inte särskilt dramatiska och få tror att det blir annat än en tillfällig nedgång.


Juni månad avgörande
Men även om prisnedgångarna inte är dramatiska så påverkar de prisbasbeloppet för nästa år.

Detta genom att prisbasbeloppet bestäms i juni varje år och då ska fastställas utifrån den allmänna prisnivån just denna månad, jämfört med tidigare.

2010 sänks prisbasbeloppet därför från 42.800 kronor till 42.400 kronor, enligt SCB, vilket därmed blir den första sänkningen sedan basbeloppet infördes 1960.

Det dåvarande basbeloppet (som 1999 ändrades till prisbasbelop när även andra typer av basbelopp införts) tillkom för att värdesäkra ATP-pensionerna.

Liten men märkbar
Sedan dess har prisbasbeloppets användning vidgats och det styr i dag en rad poster, som sjukpenning, studiebidrag och ersättningar även i privata försäkringar.

Alla dessa ersättningar sänks därmed också när prisbasbeloppet nu sänks. Sänkningen blir liten men ändå märkbar, visar LO-Tidningens beräkningar.
För garantipensionärerna, som undgick den tidigare omskrivna sänkningen av inkomstpensionen, innebär sänkningen mellan 63 och 73 kronor mindre per månad beroende på civilstånd och födelseår.

Högsta sjukpenning sänks också med 6 kronor per dag och högsta sjukpenninggrundande inkomst sänks från 321.000 kronor till 318.000 kronor per år.

Den högsta ersättningen för föräldrapenning sänks vidare med 8 kronor per dag, studiemedel sänks med 73 kronor per fyraveckors-period, varav studiebidragen utgör 25 kronor.

Fribeloppet för studenter sänks samtidigt med 1000 kronor per år, från 107.000 kronor till 106.000 kronor.

Regeringen fastställer
Helt säkra är inte dessa sänkningar.

Det som har hänt i dag torsdag är att Statistiska Centralbyrån räknat ut hur mycket prisbasbeloppet bör sänkas enligt reglerna. Det är dock regeringen som slutligen fastställer prisbasbeloppet. Även om sannolikheten är minimal finns alltså en möjlighet att regeringen fastställer ett annat belopp än det SCB har räknat fram.