– Besparingarna i den lettiska sjukvården kommer att kosta människoliv. Det är en skam för EU, en skam för Lettland.

Redan utgångsläget är en katastrof, hävdar Valdis Keris, läkare och ordförande i det lettiska fackförbundet för sjukvårdens anställda.

– Lettland har sämst siffror i EU i fråga om dödlighet. Antalet mödrar som dör i samband med förlossningen har ökat med 400 procent på fyra år. Dålig sjukvård skördar så många liv att det motsvarar en liten lettisk stad varje år.

Mot den bakgrunden är den lettiska regeringens planer att hårdbanta sjukvården bokstavligen livsfarliga, hävdar facket. De konkreta sparförslagen väntas inte bli kända förrän efter 6 juni, då letterna röster både till EU-parlamentet och i lokala val. Men uttalanden från regeringen tyder på att ungefär hälften av sjukhusen kommer att läggas ner. Lönerna för statligt anställda sänktes med 15 procent i början av året, och ska sänkas med i snitt 20 procent till i mitten eller slutet av sommaren.

Budgetunderskott
Besparingarna ska pressa ner det statliga budgetunderskottet, som får motsvara högst sju procent av BNP i år om Lettland ska få lån av internationella valutafonden (IMF). Ännu hårdare besparingar krävs nästa år, då underskottet får vara högst tre procent.

Politiken syftar till att rädda den fasta valutakursen gentemot euron, så att skuldsatta lettiska hushåll – och svenska banker – inte går omkull. Men följden är att arbetslösheten stiger brant, och att produktionen minskar. Lettlands ekonomi väntas krympa med åtminstone tolv procent i år.

De sociala kostnaderna är höga. Patientavgifterna inom sjukvården har höjts i år, och facket tror att de ska stiga ytterligare. Regeringen beslutade i går, tisdag, om ett tak för föräldrapenningen vid 500 lat per månad. Möjligheten att få arbetslöshetsersättning förlängdes från mellan fyra och sex månader till nio månader – men de sista månaderna får de arbetslösa bara 45 lat i månaden, en knapp tredjedel av existensminimum.

Skolan drabbas
Skolan kommer att drabbas minst lika hårt som sjukvården.

– Våra löner sänktes med 10 – 20 procent vid årsskiftet och sänks med ytterligare 20 procent den 1 september, säger Astrid Charbatsevitj, ordförande i lärarfacket. Hur många lärarjobb som försvinner vet vi inte ännu, men regeringen har talat om allt mellan 2.000 och 14.000.

Valdis Keris påminner om hur ekonomer från internationella organisationer för ett par år sedan varnade Lettland för överhettningen i ekonomin.

– Regeringen skrattade åt det. Vi betalar med sänkta löner och arbetslöshet.

– På samma sätt tycks regeringen strunta i att EU-kommissionen, Världsbanken och IMF avrått från besparingar på sjukvården. Men den här gången mäts priset i människoliv.