Att förstatliga krisbanker verkar vara det enda sättet att säkra skattebetalarnas pengar. Men samtidigt går finansmarknaden till motattack och förklarar att krisen egentligen inte är någon kris.

  /media/lotidningen/media/images/bylinebilder/analysmk.png

Trots fördelaktiga lån ratar banker, både i Sverige och i övriga västvärlden, all inblandning från staternas sida. Bara banker som inte har något val tar emot hjälp.

Oviljan kan tyckas bero på de statliga motkraven om avgifter, att bankledningen inte får höja sina löner eller ta emot bonusar om banken tar emot hjälp.

Förtstatligande mer verkningsfullt
Kraven är snarlika i hela EU.

Statens motkrav kan också tyckas vara formulerade utifrån en omsorg om skattebetalarnas pengar.

Men andra analyser visar att ett förstatligande är mer verkningsfullt.

Professor Willem Buiter, tidigare medlem av Bank of Englands penningpolitiska kommitté, hävdar att banker som tvingas ta emot dagens stöd betalar av dem så snabbt som möjligt för att bli av med statlig inblandning. Därmed gör de inte sitt egentliga jobb – att låna ut till företag och hushåll – och marknaden fungerar dåligt.

Mot detta kan, enligt Willem Buiter, USA ställas – som ger bankerna pengar utan villkor. Men det leder till att bankerna slipper ta ansvar för sina misstag och i stället blir belönade för dem. Samma inkompetenta bankledning får sitta kvar och upplägget bäddar för fler misstag i framtiden.

Buiters slutsats är därför att krisbanker bör förstatligas helt. Att en bank är statligt ägd är inget hinder för att den kan verka på marknaden under vanliga kommersiella villkor, anser han. Och hävdar att det är bäst både för marknaden och för skattebetalarna.

Paralysering
Men finansmarknaden ger sig inte utan kamp.

Efter den första tidens chockartade paralysering, när alla politiker ropade på hårda regleringar och finansmarknaden skämdes i tystnad, börjar en ny röst urskiljas:

Finanskrisen är en bluff, är andemeningen. Vi befinner oss i stället i en djup konjunkturnedgång.

Den hittills viktigaste analysen på det temat kommer från tre forskare på den amerikanska centralbankens lokalfilial i Minneapolis.
I rapporten Fakta och myter om finanskrisen 2008 skriver de att den amerikanska lånemarknaden har haft mer pengar i omlopp under hösten 2008 än tidigare – och att bankernas utlåning i stort sett ökat från månad till månad.

Sund reaktion
Att räntegapet har höjts är bara en sund reaktion när riskerna ökar.

Frågan är alltså, enlig de tre, om det över huvud taget råder någon större finanskris i den meningen att det saknas pengar i finanssystemet.

Marknaden bör därför få klara sig utan all statlig inblandning.

Från världskris till ingen kris alls på sex månader, alltså, även om allt i slutänden naturligtvis handlar om makt och pengar och en obeskrivlig rädsla för ett statligt ingripande av rang. Det vill säga skräcken för ett förstatligande.