Regeringen och socialdemokraterna vill ändra beräkningen av pensionerna, så att börsraset inte leder till kraftigt sänkta pensioner 2010.

De fyra regeringspartierna och socialdemokraterna, som tillsammans står bakom det nya pensionssystem som infördes år 2000, enades igår, tisdag, om att se över reglerna för hur pensionerna kopplas till den ekonomiska utvecklingen.

Pensionerna ska i princip följa inkomstutvecklingen för dem som förvärvsarbetar. Och det har de gjort sedan starten år 2000. Från och med januari i år höjdes sålunda de utgående pensionerna med 4,5 procent, vilket speglar löneutvecklingen de tre senaste åren.

Men nästa år riskerar pensionerna att sänkas. Prognoser från Konjunkturinstitutet och Försäkringskassan pekar mot en minskning med 3,7 procent.

Det har flera orsaker. I grunden handlar det om att pensionssystemets tillgångar för första gången ser ut att bli mindre än skulderna, de pensionsrättigheter som svenska folket har arbetat in. Då ska pensionerna hållas tillbaka tills det åter blir balans mellan tillgångar och skulder – så är systemet tänkt.

Två delar
Pensionssystemets tillgångar består av två delar, som båda har naggats i kanten av den finansiella krisen.

  • Den viktigaste tillgången är de pensionsavgifter som flyter in från dem som förvärvsarbetar. Avgiftsintäkterna kommer att hållas nere framöver av minskad sysselsättning och dämpade löneökningar.
  • Den andra delen är AP-fonderna, som utgör ungefär tio procent av tillgångarna i pensionssystemet. AP-fondernas värde har rasat dramatiskt till följd av börsnedgången 2008.

Till det här kommer ytterligare en faktor.

Pensionerna är också kopplade till inflationen. Och Konjunkturinstitutet räknar med att konsumentpriserna inte ska öka, utan snarare minska i juni 2009, som är den tidpunkt beräkningen av 2010 års pensioner utgår från. Deflation, alltså. Även detta talar för sänkta pensioner, inte höjda.

Olika alternativ
Partiernas uppdrag till Försäkringskassan är öppet. De nuvarande reglerna ska analyseras och olika vägar prövas.

Ett alternativ av flera är att värdet på AP-fondernas tillgångar inte ska mätas ett bestämt datum. I dag mäts värdet den 31 december varje år,  vilket är ett försök att göra pensionssystemets redovisning så likt ett vanligt bokslut som möjligt.

Genom att bygga värdet på en längre period skulle ett börsfall som det i höstas, eller en motsvarande börsuppgång, inte få pensionerna att svänga så kraftigt.

– Däremot har Försäkringskassan inte fått i uppdrag att ändra reglerna så att pensionerna aldrig kan sänkas, klargör Stefan Oscarson, biträdande enhetschef vid socialdepartementets socialförsäkringsenhet.

Det svenska pensionssystemet brukar beskrivas som stabilt, eftersom systemets utgifter automatiskt anpassas till inkomsterna, utan att politikerna lägger sig i.

När pensionerna för första gången ser ut att behöva anpassas nedåt griper politierkna in. Hur påverkar det förtroendet för systemet?
– Det här är inget principiellt brott mot pensionsöverenskommelsen, svarar Jonas Nilsson, politiskt sakkunnig hos socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson. Redan när den automatiska balanseringen av pensionssystemet infördes 2001 diskuterade politikerna – och remissinstanserna, särskilt Riksgälden – om det vore bättre att mäta AP-fondernas värde över en längre period och inte vid ett visst datum.

Försäkringskassans analys ska vara klar någon gång i vår. Regeringen kommer sedan att lämna lagförslag till riksdagen i maj, så att ändringarna får effekt på pensionerna valåret 2010.