Lagstadgade minimilöner kan vara ett alternativ till kollektivavtalslösningar, enligt Svensk Näringsliv. Organisationen har ännu inte bestämt om den ska förespråka lag före avtal, men vill ändå att Lavalutredningen utreder möjligheten till lagreglerade minimilöner.
– Vi skulle vilja se ett förslag på hur en sån lösning skulle kunna se ut för svensk del, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Han påpekar att lagstadgade minimilöner finns i ett flertal EU-länder och att det vore fel att avfärda alternativet innan det utretts.

Det tycker inte LO och TCO. De är nöjda med att direktiven till Lavalutredningen anger att den svenska kollektivavtalsmodellen ska bevaras. Att utreda lagstadgade minimilöner ses inte som ett alternativ.

– Det Lars Gellner föreslår är det mest ingripande man kan föreställa sig i det svenska kollektivavtalssystemet. Det finns inget stöd för en sådan utredning varken i direktiven eller från politiskt håll, säger Claes-Mikael Jonsson från LO.

Rimmar illa
Han tycker att förslaget om att bredda utredningen rimmar illa med Svenskt Näringslivs vilja att förhandla fram ett nytt huvudavtal. Tanken med huvudavtalet är just att hålla politiker borta från arbetsmarknadsfrågor.

– Jag hoppas och tror att svenskt Näringsliv tar sitt förnuft till fånga. Någonstans måste de välja linje, de kan inte både vilja satsa på kollektivavtalsmodellen och ha lagstadgade minimilöner, säger han.

Ny fråga
Lars Gellner anser dock inte att huvudavtalsförhandlingarna har med saken att göra.

– Det finns inget samband. Vi har ingen svensk modell som innefattar att sätta löner för utländsk arbetskraft. Det är en ny fråga som måste utredas separat, säger han.

FAKTA / Lavalutredningen
Konsekvenserna av Lavaldomen från EU:s domstol utreds av Claes Stråht, Medlingsinstitutets generaldirektör. Jurister från centralorganisationerna för fack och arbetsgivare ingår i en referensgrupp. Utredningen ska ge förslag på hur de svenska lagarna ska anpassas till EU-rätten, och den ska vara klar den 15 december.