Jobbskatteavdraget ger usel effekt, försämrar för de redan utsatta och är mycket dyrt, visar en analys av LO-ekonomerna. Enligt LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin är syftet snarast en förtäckt skattesänkning.

Regeringens jobbskatteavdrag kostar statskassan 50 miljarder kronor. Syftet är att fler ska jobba när skatten sänks.

Flera tidigare utvärderingar har visat att effekterna är väldigt små. De med högre inkomster till och med minskar sin arbetstid när de får lägre skatt, konstaterade Studieförbundet Näringsliv och samhälle i en utvärdering i våras.

LO-ekonomerna Åsa-Pia Järliden Bergström och Lars Ernsäter går ett steg vidare och studerar vilka som trots allt jobbar mer.

Liten effekt
De redan sysselsatta påverkas knappt alls, de ökar sin arbetstid med bara 0,1 procent, trots att det är denna grupp som tjänar mest på avdraget.

I gruppen ”utanför arbetsmarknaden” händer mest. 1,7 procent ökar arbetet i denna grupp.

Men inom denna grupp är skillnaderna mycket stora, konstaterar LO-ekonomerna. Studenter som pluggar påverkas inte mycket.

– Och bland sjuka och förtidspensionerade är orsaken till att de inte jobbar en helt annan än att ”det inte lönar sig att arbeta”, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

Frivilligt "lediga" börjar jobba
Enligt studien är det i stället en liten brokig skara av hemarbetande och frivilligt ”lediga” som låter sig påverkas och som börjar jobba på grund av jobbskatteavdraget.

– Men dessa har varken inkomster från arbete eller från socialförsäkringar tidigare, säger LO-ekonomen Lars Ernsäter.

De sjuka och förtidspensionerade, som inte påverkas, är däremot helt beroende av socialförsäkringar.

98,9 procent av de förtidspensionerade och 97,7 procent av de arbetslösa ökar inte sitt arbete genom jobbskatteavdraget.

Samma sak gäller för över 90 procent av de långtidssjuka.

– Det är de som blir kvar, och vad händer med dem? Det enda som sker är att deras disponibla inkomst minskar med 6 till 7 procent, säger Lars Ernsäter.

Piska i stället för morot
Huvudkritiken är att jobbskatteavdraget är alldeles för brett för att ge någon bra effekt. Riktade satsningar på utbildning och åtgärder är i stället en bättre väg.

Dessutom förkastar studien regeringens planer på att sänka jobbskatten ytterligare. De få ”frivilligt” lediga som kan tänkas reagera på sänkt skatt har ju redan gjort det.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin säger:

– Man har givit 50 miljarder kronor till dem som ändå inte kommer att jobba mer. Men det här är ingen morot. Det är en piska på ryggen mot dem som inte kan eller får jobba mer.

Förtäckt skattesänkning
Hon ser jobbskatteavdraget som en förtäckt skattesänkning.

– ”De nya moderaterna” skulle inte längre gå till val på att bara lova stora skattesänkningar, men det är rätt uppenbart att jobbskatteavdraget är mycket mer en politisk fråga än ett sätt att minska utanförskapet.

Bör då jobbskatteavdraget avskaffas?
– Ja, men därmed inte sagt att vi ska återgå till det som var tidigare. Men vi ska ha en gemensam välfärd som finansieras solidariskt av alla och inte som nu med olika skattesatser.

FAKTA: Jobbskatteavdrag

  • Ett första jobbskatteavdrag infördes den 1 januari 2007. Totalt sänktes skatterna med runt 40 miljarder kronor.
  • Den 1 januari 2008 sänktes inkomstskatten med ytterligare 10,7 miljarder kronor.
  • Det tredje steget i jobbskatteavdraget planeras till den 1 januari 2009. Allianspartierna diskuterar fortfarande storleken.

Ladda ner: hela LO:s rapport om jobbskatteavdraget (som pdf-fil)