Kraftig ökning av antalet butiksrån

Emelie Hägerklint tänkte efter rånet att hon aldrig mer skulle jobba i en butik. Men nu känner hon sig trygg på sin arbetsplats igen. Foto: Drago Prvulovic

Butiksrånen ökar och störst är ökningen i Skåne där rånen nästan fördubblats. Under första halvåret i år anmäldes lika många rån i Skåne som under hela förra året.

En av dem som drabbats är Emelie Hägerklint, 20.

– Jag blev nedtvingad på golvet och hotad med pistol, berättar hon.

Emelie Hägerklint och hennes kollega hade stängt Nettobutiken i Eslöv för dagen.

Det var en mörk februarikväll och allt var som vanligt, men utanför personalingången vid varuintaget på baksidan väntade två rånare.

Under pistolhot tvingades hon och kollegan tillbaka in i butiken. Den ene rånaren tryckte ner Emilie Hägerklint på golvet medan den andre föste in kollegan i rummet där kassaskåpet stod.

– Det kändes som att jag satt där på golvet i flera timmar med pistolen mot mig, men det tog kanske bara en kvart, berättar Emelie Hägerklint.

Dubbelt så många rån
Rånet mot Nettobutiken i Eslöv är ett av sammanlagt 95 butiksrån i Skåne län under det första halvåret i år.

Det är dubbelt så många som under samma period förra året, och nästan lika många som under hela förra året då sammanlagt 98 butiker rånades.

– Det är en rejäl ökning. Vi ser att en stor del av de yngre kriminella har tagit ett steg till i brottskarriären och gått från personrån till butiksrån, säger Stefan Sintéus, taktisk ledare för polismyndigheten i Skåne.

Unga brottslingar
En förklaring är att polisen i Skåne storsatsat på att minska personrånen, och att de unga brottslingarna då börjar med andra brott.

– Det är mest ungdomar som rånar butiker. De yngsta är under 15 och de äldsta runt 21, säger Stefan Sintéus.

Facket oroliga
Men butiksrånen ökar inte bara i Skåne. Totalt i hela landet var ökningen 20 procent under första halvåret i jämförelse med samma period förra året, och trenden oroar facket.

– Varje rån innebär att en eller fler anställda drabbas av något som det tar lång tid att komma över. Många kan inte komma tillbaka till jobbet alls efter ett rån utan väljer att säga upp sig, säger Susanne Pohjola, ombudsman på Handels avdelning i Malmö.

Hon är också regionalt skyddsombud och åker ut och inspekterar alla butiker i sitt område som drabbats av rån.

Hon är förvånad och över att butiksrånen ökat så kraftigt. Facket, polisen och arbetsgivarna har tillsammans arbetat hårt för att öka säkerheten i butikerna genom utbildningar och säkerhetscertifieringar, och hon tycker att det gett resultat, i alla fall i de stora butikerna.

– De flesta rånen drabbar mindre butiker där ägarna inte är lika medvetna eller inte har råd att satsa på säkerheten, säger hon.

– De stora kedjorna har en säkerhetsansvarig på huvudkontoret som ser till att alla butiker följer samma säkerhetsregler. De satsar ofta på slutna kassasystem där kassörskorna inte kommer åt pengarna.

Rätt till stödsamtal
Arbetsgivaren ska inte bara förebygga rån, utan också att se till att de som blivit utsatta får hjälp att komma tillbaka.

Kollektivavtalet ger rätt till minst tio professionella stödsamtal. Och om den drabbade inte längre kan sitta i kassan måste arbetsgivaren göra en utredning om omplacering.

Sjukskrevs
För Emelie Hägerklint gick det aldrig så långt. Efter två samtal med företagshälsovården och två veckors sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet.

– De första dagarna efter rånet kände jag att ”jag ska aldrig mer jobba i butik”, men sedan tänkte jag om. Rånarna ska inte få förstöra mitt liv, säger hon, när LO-Tidningen träffar henne i en annan, nyöppnad, Nettobutik, där hon jobbar i dag.

Fick starkt stöd
Den första tiden på jobbet fick hon mycket stöd. Hon gick parallellt med butikschefen, och det fanns extra personal så att hon kunde gå ifrån om hon behövde.

Säkerheten ökades och personalingången flyttades till framsidan av butiken. Men det viktigaste var ändå att alla – arbetsgivaren, arbetskamraterna, familjen och vännerna – ställde upp. 

– De har låtit mig prata och de har funnits där när jag behövt dem. Jag har fått vara ledsen och ha panik, som första dagen på jobbet eller när jag skulle stänga för första gången. Då var butikschefen med och min pappa väntade utanför.

Bättre koll på säkerheten
Nu jobbar Emelie Hägerklint som vanligt, men hon är mer på sin vakt och håller bättre koll på kunder, pengar och säkerhetsregler än tidigare.

Hon vet vad som kan hända, men tycker ändå att butiksjobbet känns tryggt igen, i alla fall så länge hon jobbar i en butik med hög säkerhet.

– Om jag skulle byta jobb skulle jag kolla rubbet. Kameror, larm, rullportar till lager, personalingång och säkerhetspolicy. Och jag skulle aldrig jobba och stänga ensam. Aldrig, någonsin.

FAKTA: Värst drabbade regioner

Antalet anmälda butiksrån första halvåret 2008. Ökning i jämförelse med samma period 2007.
Faktakälla: Brå

Läs också: artikeln "Så kan butiksrån förebyggas" 2008-08-14