Hon skrev boken i frustration

–Jag hoppas på ett mentalt genombrott där man hittar andra lösningar, där man går från problemtänkande till möjlighetstänkande, säger Kristina Mattsson. Foto: Drago Prvulovic

– Jag skrev boken i frustration över hur facket agerade. Men nu ser jag hoppfulla tecken på att man är förmögen att tänka om.

Frilansjournalisten Kristina Mattsson har skrivit boken ”De papperslösa och de aningslösa” som väckt stor uppmärksamhet.
”Ett spjut rakt i den svenska självbilden”, skrev en recensent.

Under LO-kongressen för två veckor sedan läste debattörer högt ur boken när ombuden debatterade det svåra problemet med hur de papperslösa ska hanteras.

I dag räknar man med mellan 10.000 och 50.000 papperslösa i Sverige, människor som arbetar utan arbets- och uppehållstillstånd. I Europa och resten av världen räknas de i åtskilliga miljoner.

”Så länge det finns asbest att riva, bär att plocka eller oändliga disktravar på restaurangerna som västvärldens invånare inte vill befatta sig med, finns det luckor på arbetets marknad”, skriver hon i boken.

Accepterar inte illegalt arbete
LO:s och fackets inställning är att de inte kan organisera de papperslösa eftersom de arbetar illegalt och riskerar uppsägning och utvisning om de registreras som medlemmar. Facket accepterar inte illegalt arbete, att de papperslösa inte har avtalsenliga löner och är utan sociala förmåner.

– Svaret jag fick från facket när jag frågade varför man inte organiserade de papperslösa var alltid detsamma: Hur skulle det gå till? Man har valt att stanna tanken där, säger Kristina Mattsson.

Ringde myndigheterna
I boken berättar hon hur ombudsmän från Byggnads genomförde identitetskontroller på byggarbetsplatser – och att de sedan ringde myndigheterna när de fångat papperslösa. ”Den riktiga polisen har också kommit ibland, men de jagar inte papperslösa, som facket gör”, berättar en arbetare.

– I det fallet identifierar sig Byggnads mer med den svenska staten och dess migrationspolitik än med människor som har det svårt, säger Kristina Mattsson.

Oönskat
I boken citerar hon LO:s före detta avtalssekreterare, Erland Olauson. ”Vi ser helt enkelt hela fenomenet med papperslösa som något oönskat. Vi organiserar inte prostituerade heller och förhandlar inte med deras hallickar eftersom det inte är en acceptabel verksamhet.”

– Det vittnar knappast om någon större humanitär människosyn, säger Kristina Mattsson.

Arbetsgivarna kommer undan
Samtidigt tycker hon att arbetsgivarna Svenskt Näringsliv duckat och klarat sig allt för lätt i debatten, inte minst därför att journalisterna hellre väljer att ringa facket när missförhållanden uppdagas.

I höstas var hon förbannad men nu börjar hon se hoppfulla tecken på att LO och facket börjar tänka om.

LO-kongressen tog ett beslut om att avkriminalisera de papperslösa och att försöka hitta former för att hjälpa dem. Fastighets har sagt att man ska försöka finna former för detta – trots att LO centralt inte stöder det.

–Jag hoppas på ett mentalt genombrott där man hittar andra lösningar, där man går från problemtänkande till möjlighetstänkande, säger Kristina Mattsson.

Läs också: artikeln "Omoraliskt att inte organisera dem"  3/6 2008
Läs också: artikeln "Så vill facket stödja de papperslösa" 28/5 2008
Läs också: Kristina Mattssons krönika 21/4 2008
Läs också: artikeln "Fastighets tar strid för papperslösa" 12/2 2008