En obligatorisk a-kassa, där alla som tjänar mer än 110.700 kronor om året tvingas betala till försäkringen föreslår regeringens utredare. Arbetsmarknadens parter är emot förslaget, men det gynnar de fackliga a-kassorna.

Alla som tjänar mer än 2, 7 prisbasbelopp, vilket motsvarar 110.700 kronor, om året ska tvingas att vara med i a-kassan, enligt det förslag som utredare Sören Öman i dag, torsdag, lämnade till regeringen. Beloppet är satt så att de flesta som tvingas betala också lever upp till arbetsvillkoret och får ersättning från försäkringen om de blir arbetslösa.

En ny myndighet ska ta in avgifterna från dem som inte går med i de redan befintliga a-kassorna. Och den statliga avgiften för arbetslöshetsförsäkringen blir hög. Drygt 5.000 kronor om året, eller 433 kronor i månaden, skulle försäkringen kostat i år.

– Det motsvarar den högsta gällande medlemsavgiften i dagens a-kassor, säger Sören Öman.

Får igen medlemmar
Tanken med en hög avgift är att den statliga försäkringen inte ska konkurrera med de fristående a-kassorna. De som redan är med i a-kassan betalar sin medlemsavgift som vanligt och slipper den statliga avgiften. De som inte är med tjänar på att gå i en fristående kassa, eftersom avgiften då blir lägre än i den obligatoriska försäkringen. Sören Öman tror att a-kassorna på så sätt ska få tillbaka alla medlemmar de tappat och få fler nya, då det finns många som valt att stå utanför försäkringen.

– Under förutsättning att alla som lämnat a-kassan går tillbaka till sina arbetslöshetskassor, blir det omkring 500.000 personer över. De blir i princip skyldiga att betala den statliga avgiften om de inte går med i någon arbetslöshetskassa, säger han.

Hård kritik från fack
Förslaget till obligatorisk a-kassa har mött hård kritik från både arbetsgivare och fackföreningsrörelse.

– Ökade kostnader och sämre villkor har gjort att nära en halv miljon löntagare har lämnat a-kassorna. I stället för att tvinga in människor i en försäkring borde den göras mer attraktiv. En väl fungerande a-kassa kommer att locka medlemmar till sig, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i en kommentar till förslaget.

Hon lägger till att förslaget innebär att grupper som varken kan eller vill utnyttja försäkringen kommer att tvingas betala dyrt för den.

Även TCO är kritisk till förslaget och tycker att arbetslöshetsförsäkringen ska bygga på frivillighet. TCO:s ordförande Sture Nordh säger till TT att han tror att förslaget kommer att skrotas innan det blir verklighet eftersom det är för kritiserat. Han är också skeptisk till att regeringen kallar förslaget för en obligatorisk försäkring.

– Det kan inte ses som något annat än en ren skatt, säger han till TT.

… och arbetsgivare
Även Svenskt Näringsliv är emot den obligatoriska a-kassan, och ser den som en skattehöjning.

"En miljon människor, varav många företagare, skulle tvingas in i en arbetslöshetsförsäkring och i praktiken få en skattehöjning på upp till 5.000 kronor per år”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin står dock kvar vid sin åsikt att arbetslöshetsförsäkringen ska vara obligatorisk och betalas av alla.

– Man kan inte välja att stå utanför sjuk- eller trafikförsäkringen heller. Det är inte orimligt att alla är med och betalar för kostnaderna och riskerna för arbetslöshet, säger han.

Igång 2010?
I övrigt vill han inte kommentera detaljerna i förslaget utan vill först inhämta synpunkter från remissinstanserna. Förslaget är än så länge bara ett delbetänkande som nu ska ut på remiss. Det slutgiltiga förslaget ska lämnas till regeringen den sista september. Om regeringen väljer att driva igenom förslaget trots kritiken är tanken att den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen ska börja gälla 2010.

FAKTA: Utredningens förslag
• Villkoren för att få ersättning ska vara lika för dem som är med i a-kassorna och dem som omfattas av den statliga försäkringen.
• Medlemsvillkoret, som kräver att man betalt medlemsavgift i tolvmånader för att få rätt till ersättning slopas. Även 17-timmarsregeln, som kräver en viss arbetstid för att få gå med i a-kassan, tas bort. Det ska räcka att man har arbete när man söker inträde.
• Alla som inte är med i någon a-kassa och tjänar minst 2,7 prisbasbelopp (110 700 kronor 2008) ska betala den statliga avgiften. Första året man når upp till inkomstgränsen är avgiftsfritt, sedan ska avgiften betalas fram tills personen fyller 65. Avgiftsskyldigheten upphör om personen inte nått upp till inkomstgränsen på fem år, om personen fått sjukersättning på halvtid eller tjänar mindre än 1,5 prisbasbelopp per år (61 500 kronor 2008). Skyldigheten att betala statlig avgift försvinner också om personen i stället går in i någon a-kassa.