Världsdagen för arbetsmiljö är en årlig tillställning och mycket är sig likt.
– Jag har varit här förut och ungefär samma saker har sagts förut, säger centerpartisten och riksdagsledamoten Lennart Levis.

– Är det inte dags att komma till skott?

I Rosenbads konferenscenter har politiker, fackfolk, företagare, myndighetspersonal och andra intresserade samlats för att diskutera förebyggande arbetsmiljöarbete.

50 miljarder kronor per år finns i potten. Så mycket kostar nämligen den dåliga arbetsmiljön i sjukskrivningar och produktionsbortfall, berättar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.

– Kan vi minska den summan har vi väldigt mycket att vinna, säger han.

Efterlyser offensiv
Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer offensiv och positiv. Att arbetstagare mår bra måste kunna gå hand i hand med företagarnas vinstintresse, anser ministern.

Nu ska regeringen bara bestämma sig för vilka styrmedel som är mest effektiva. Ett är Sven Otto Littorin säker på: Arbetsmiljökunskap bör finnas med i olika stadier av undervisningen.

Och därmed leder han in på konferensens tema: arbetsmiljö i utbildningen. Det är nytt. Men även andra år har diskussionen styrts in mot utbildningarna.

Varför arkitekter inte har någon arbetsmiljöutbildning har deltagare frågat sig förr. Inte konstigt att arbetsmiljöfrågor kommer i skymundan om de inte ges någon viktig plats i utbildningarna.

Arbetsmiljö i undervisningen
Per-Olov Ottosson, undervisningsråd på Skolverket, redogör för skolornas möjligheter att stoppa in arbetsmiljö i undervisningen.

Redan i årskurs fem ska eleverna enligt skolplanen känna till något om arbetsmiljön på skolan och kunna ge synpunkter på den. I nian ska eleverna förstå sambandet mellan hälsa, motion och ergonomi.

I grundskolan skymtar frågorna inom idrotten, och i slöjden, där eleverna ska kunna hantera redskap på rätt sätt. Även på gymnasiet står hoppet till idrottsläraren. Förutom på yrkesutbildningarna, där arbetsmiljökunskap har en tydligare plats på schemat.

Ekonomiska hinder
Nu kan dock Dennis Henningsson, ungdomsansvarig på Byggnads, vittna om att också byggutbildningar lämnar mycket övrigt att önska. Ekonomin sätter ofta hinder.

Ewa Wigaeus Tornqvist, ny professor på KTH, ser sin egen anställning som ett gott tecken. Att hon är ergonomiutbildad och har jobbat på Arbetslivsinstitutet borde innebära att universitetet vill göra något åt den bristfälliga arbetsmiljökunskapen hos civilingenjörer och högskoleingenjörer, som ofta får nyckelposter som chefer eller produktionsutvecklare.

Oklara kalkyler
Så varför kommer man inte till skott med arbetsmiljön i utbildningen, trots stor samstämmighet?

Dels handlar det, som Lennart Levi påpekar, om att satsningar ger pengar tillbaka men att de ekonomiska kalkylerna inte är glasklara.

Dels handlar det, enligt åhörare Bo Barrefeldt, om en kamp mot utbildningsdepartementet och dess heliga ko: staten ska inte styra innehållet i högskoleutbildningen.

Helt klart är att arbetsmiljöutbildning behövs, och att alla inte har samma syn på vilka diskussioner som blir tjatiga.

Dennis Henningsson ger en bild:

– Den unga generationen har ingen koll på asbest. Det är vi livrädda för, säger han.

FAKTA/ Minnesdag för dödade i jobbet
Den 28 april hedras minnet av dem som dödats i jobbet, under Workers memorial day, som infördes 1989.  Sedan 2003 uppmärksammas världsdagen för arbetsmiljö som den också kallas, av ILO, FN:s organ för arbetsliv och sysselsättning.

I år arrangerar myndigheterna svenska ILO-kommittén och Arbetsmiljöverket en konferens under temat Arbetsmiljö i utbildning –
vem gör vad och vad bör göras? Inför minnesdagen har också LO arrangerat tio arbetsmiljökonferenser runt om i landet, med temat riskbedömning av ensamarbete. 

I Sverige dog 77 personer i samband med arbetet i fjol.