Överskottsmålet hindrar satsningar på jobb och jämställdhet.

Vi vet att det är genom kloka satsningar på miljöteknik, infrastruktur, sjukvård, forskning och utbildning som vi kan möta framtidens utmaningar. Och det är offentliga investeringar som har bidragit till det välstånd vi har i dag. Men föråldrade regler förhindrar oss nu från att utveckla välfärden. Det är inte ”enbart” vänsterpartiet som kommit fram till denna slutsats utan även Svenskt Näringsliv och professor Assar Lindbäck, en något udda trio i ekonomisk politik kan tyckas, men ibland händer märkliga saker…

Den ekonomiska politiken i Sverige har under snart tio år baserats på att de offentliga finanserna skall gå med överskott. Överskottsmålet infördes efter 90-talskrisen med argumentet att vi måste ha överskott för att minska statsskulden. Men argumentet håller inte i dag när Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i världen.

Finns en annan väg att gå
Vänsterpartiet vill avskaffa överskottsmålet. Vi vill kasta den ekonomiska tvångströja som skapades för att hantera gårdagens ekonomiska problem och som nu förhindrar nödvändiga investeringar. I stället ska vi utforma en ekonomisk politik som lägger grunden för ett modernt ekologiskt och socialt hållbart samhälle.

Det argument som nu används som försvar för överskottsmålet – såväl av den borgerliga regeringen som av socialdemokraterna är de demografiska förändringarna, det vill säga att vi får en allt större andel äldre i befolkningen. Det innebär att vi ska spara i dag för att kunna gå med underskott i framtiden så att skattesatserna skall kunna hållas konstanta. Det antas leda till överskott i de offentliga finanserna de närmaste tio åren för att sedan bli till underskott i takt med att befolkningen blir allt äldre.

Omöjligt att sia
Det finns flera invändningar mot detta resonemang. Det är fel att vi i dag skall utforma vår ekonomiska politik utifrån hur vi tror att politiska majoriteter kommer att agera om 20-30 år. Vi har ingen aning om hur kommande regeringar kommer att agera. Det är också minst sagt problematiskt ur demokratisk synvinkel. Vilka välfärdsambitioner ett samhälle skall ha, och vilka skatter som bör tas ut, är i allra högsta grad en politisk fråga där det råder skiljda meningar.

Ett annat skäl som ibland framförs till stöd för överskottsmålet går ut på att dagens generationer måste spara för att kommande generationer skall kunna få en god offentlig service. Men kommande generationer kommer inte att vara fattigare än dagens.

Inte byggt på en dag
Tvärtom. En rad utredningar visar att BNP och den privata konsumtionen kommer att öka kraftigt i framtiden. Argumentet att vi måste spara för att våra barn skall ha råd med vård, skola och omsorg, håller inte. Dessutom vet vi att det välstånd vi har i dag har byggts på tidigare kloka offentliga investeringar.

Sedan år 2000 har de offentliga finanserna gått med över 240 miljarder kronor i överskott. Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet uppgår i år till över 600 miljarder kronor. Samtidigt ser vi brister i välfärden, miljöproblem som förvärras, investeringar i infrastruktur som försenas, offentligt anställda som sliter ut sig i nerbantade organisationer och klimatinvesteringar som uteblir.

Vänsterpartiet är det enda partiet som vill avskaffa överskottsmålet och investera pengarna i välfärden. Redan 2005 försökte vi övertyga socialdemokraterna och miljöpartiet om att avskaffa målet och införa ett nytt mål som säger att de offentliga finanserna skall vara i balans, sett över en konjunkturcykel. Tyvärr fick vi inget gehör, vilket innebar att nödvändiga satsningar på jobb och jämställdhet fick stå tillbaka.

Finns gott om hål att stoppa
Om vi avskaffar överskottsmålet och använder en del av de stora ekonomiska resurser som finns kan vi exempelvis: investera i nya spår, föra över en stor del av godstrafiken till järnvägarna, ge stöd för att bygga biogasanläggningar, satsa på kollektivtrafiken, införa ett investeringsstöd för energisnåla bostäder, och inte minst anställa fler i sjukvården, skolan och i barn- och äldreomsorgen.

Det är dags att slänga det som sågs som lösningar på gårdagens problem överbord och skapa en modern ekonomisk politik. Vår förhoppning är att såväl socialdemokraterna som miljöpartiet ska inse behovet av en sådan för att möta framtidens utmaningar. Sverige behöver byggas för framtiden.

Ulla Andersson
Riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson för vänsterpartiet
Skriv till debattredaktören