Det spelar roll var du kommer ifrån

Petra Sundlöf, doktorand vid Uppsala universitet. Foto: Jonas Ekströmer.

Det bostadsområde där du växer upp får betydelse för karriären senare i livet. Och kvinnor påverkas mer än män.

Petra Sundlöf, doktorand vid Uppsala universitet, har analyserat hur den sociala sammansättningen i bostadsområdet har påverkat karriären för stockholmare födda i mitten av 1970-talet. Hon har undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst. Många av resultaten är väntade, säger hon. Men det finns också saker som hon blev överraskad över.

– Att möjligheten till karriär är sämre för kvinnor i socialt utsatta områden förstod jag tidigt. Men att skillnad skulle vara så stor förvånade mig. Bilden av att kvinnor klarar sig bättre generellt sett håller inte, säger hon.

Mindre glapp
Störst inverkan har bostadsområdet på utbildningsnivån. När det gäller sysselsättning och inkomstnivå är skillnaderna inte lika stora, även om de finns.

– Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har.

Hon visar att möjligheterna att lyckas i skolan och få goda betyg i gymnasiet tenderar att vara något sämre för ungdomar bosatta i områden som domineras av en resurssvag befolkning, jämfört med ungdomar från socioekonomiskt starka miljöer.

Skiljer nio månader
Hennes studie visar också att det är vanligare med låga eller ofullständiga gymnasiebetyg i socialt utsatta områden. Återigen trots att familjebakgrunden kan vara god, med föräldrar som har genomgått högre studier. Ett slående exempel är att ungdomar från ekonomiskt utsatta områden har i snitt nio månader kortare utbildning jämfört med ungdomar från mer välbeställda områden.

– Störst chanser att nå en hög utbildning har de som växer upp i en socioekonomisk stark omgivning och vistas i boendemiljöer där den genomsnittliga utbildningsnivån är hög. Hur länge man bor i en och samma typ av område har också betydelse för hur lång utbildning man skaffar sig, säger Petra Sundlöf.

En intressant diskussion är att det möjligen kan vara så att en flytt från ett resurssvagt område till ett ”bättre” höjer utbildningsnivån. Men detta är en slutsats som Petra Sundlöf vill tolka med försiktighet. Hon skriver i sin uppsats att det kan vara andra saker som spelar in här. Som exempelvis den unga kvinnans eller mannens egna karriärambitioner.

Tror på breda insatser
Enligt Petra Sundlöf beror skillnaderna på att omgivningen förser unga med resurser, och att dessa resurser ser olika ut beroende på var de är bosatta. Hon hävdar att bredare insatser till enskilda bostadsområden i städerna – snarare än en ökad satsning på social- och bostadsbidrag till den enskilda individen – kan vara ett sätt att komma tillrätta med skillnaderna.

Hon diskuterar flera möjliga vägar till att ge alla unga lika möjligheter i sin studie:

– En lyckad social blandningspolitik där både hyres- och bostadsrätten existerar tillsammans kan vara en väg. En annan kan vara att ombilda hyresrätter till bostadsrätter för att motverka bostadssegregation. Inför framtiden kan vi redan från början bygga mindre bostadsområden och där inkludera både hyres- och bostadsrätter. Men bostadssegregation kommer alltid att finnas, säger Petra Sundlöf.

Fotnot: Segregation och karriärposition heter Petra Sundlövs avhandling. Hon disputerade vid Uppsala universitets kulturgeografiska institution i förra veckan.