SISTA ORDET. Banker och försäkringsbolag är inrättningar som tjänar pengar på att ta hand om andras pengar. Ju mer pengar man kan tjäna på kunderna, desto bättre.

Verksamheten är så gott som riskfri. Skulle det gå riktigt illa som vid det tidiga nittiotalets bankkris griper staten in och låter skattebetalarna betala notan efter de giriga bankdirektörernas framfart.

Sedan dess har det gått som på räls för bankerna och försäkringsbolagen. Vinsterna har ökat år efter år. Påhittigheten när det gäller att införa nya, obegripliga avgifter är utan gräns.

För många pensionssparare räknar man med att omkring 30 procent av kapitalavkastningen under ett livslångt sparande hamnar i fondförvaltarnas ficka. Så mycket av sin pension tvingas spararna avstå till rövarna på finansmarknaden.

Denna vecka skrivs ett nytt kapitel i röveriets historia. Handelsbanken planerar att sälja ut pensionsbolaget SPP till den norska försäkringsjätten Storebrand.

Sedan Handelsbanken för sju år sedan köpte SPP har man investerat 14 miljarder i företaget. Nu säljer man SPP för 18 miljader och gör alltså en reavinst om 4 miljarder.

SBAB vore mumma för Handelsbanken

På så sätt får Handelsbankens sprängfyllda kassa en förstärkning. Insatta bedömare tror att Handelsbanken vill få loss pengarna för att köpa in sig i Nordbanken och bolåneinstitutet SBAB; både företag som ju regeringen vill sälja ut. Att komma över SBAB vore säkert mumma för Handelsbanken. Då kan man ägna sig åt att plundra hushåll genom att höja bolåneräntorna, var så säkra.

Ekonomijournalisterna på tidningarnas affärssidor påstår att Storebrands övertagande är bra för pensionsspararna. Tro dem inte!

Först ska man hålla i minnet att Storebrand inte betalar 18 miljarder för SPP för den goda sakens skull. De vill ha ränta på sin investering. Med ett avkastningskrav om 10 procent betyder det att de tänker plocka ut omkring 2 miljarder per år av pensionsavkastningen i egen vinst.

Vinstutdelande försäkringsbolag kan sno åt sig var tionde krona

De har dessutom goda utsikter att snuva pensionsspararna inte bara på detta belopp utan på betydligt större summor.
Skälet är att Handelsbanken efter köpet av SPP omvandlade detta från ett ömsesidigt till ett vinstutdelande försäkringsbolag.

Fiffigheten består i att det för ett vinstutdelande försäkringsbolag är tillåtet att norpa åt sig var tionde krona av intäkterna från kapitalförvaltningen, alltså att sno åt sig tio procent.

Detta rofferi motiveras med att de tio procenten är ett slags försäkringspremie för att förvaltaren åtar sig att alltid garantera minst tre procent i kapitalränta.

Det här är utan tvivel en av de dyraste försäkringspremier som finns. Att garantera en minimiavkastning om tre procent är ingen bedrift, det ska vilken klåpare som helst gå i land med. Att ta ut tio procent i försäkringspremie handlar om rena rama rånet.

Rekommendation till alla som tror att tio kronor är mer värda än nio

Den som vill få ut mesta möjliga av sitt pensionssparande ska alltid välja ett äkta ömsesidigt bolag, som delar ut tio och inte nio kronor i avkastning. Exempel på sådana ömsesidiga bolag är AMF Pension och LO-Folksam. De har dessutom extremt låga förvaltningsavgifter.

Den här rekommendationen gäller för alla som anser att tio kronor är mer värda än nio. Den som inte tror på den matematiken får finna sig att bli utplundrad inpå bara skinnet.