Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar i år snabbare än någonsin sedan mätningarna började på 1950-talet.

Bakom uppgången ligger en kraftig högkonjunktur, enligt statliga Konjunkturinstitutets senaste konjunkturprognos.

Kulmen
Institutet räknar med att kulmen nås nästa år, med en ökning i bruttonationalprodukten på 3,8 procent. Effekterna av den senaste tidens oro på börser och finansmarknader tror KI kommer att klinga av med små effekter på resten av ekonomin.

Den exceptionella ökningen i arbetade timmar på 3 procent förklaras av två saker:

Den goda konjunkturen skapar en stark efterfrågan i produktionen. Samtidigt har tillväxten i produktiviteten bromsat in påtagligt i år.

Börjar anställa
När ytterligare efterfrågan inte kan mötas av ökad produktivitet börjar företagen nyanställa – eller låter de redan anställda jobba mera. Båda dessa saker har börjat märkas i statistiken.

Sysselsättningen väntas stiga med 2,2 procent i år och medelarbetstiden ökar med 0,8 procent. Minskad sjukfrånvaro och det slopade friåret bidrar till den senare siffran.

Dämpningen av produktivitetsökningen är ett trendbrott. Konjunkturinstitutet hävdar att det är normalt att ökningstakten dämpas i den nya fas av konjunktur som Sverige befinner sig, men anser ändå att ökningen hittills i år varit oväntat låg.

Ingen avmattning
Några tecken på avmattning på arbetsmarknaden ser inte KI. Efterfrågan på arbetskraft väntas fortsätta att stiga snabbt. Den starka arbetsmarknaden tillsammans med de nya löneavtalen bidrar till att löneökningstakten stiger rejält. Dämpad produktivitetstillväxt tillsammans med högre löner kommer att leda till att kostnaden för att producera ökar.

– Men den höga vinstnivån i näringslivet medför att den snabba ökningen i arbetskraftskostnaden till en början får begränsade effekter på inflationen, säger KI:s prognoschef Urban Hansson Brusewitz.