Den illegala invandringens inverkan på de amerikanska lönerna har blivit ett slagträ i debatten. Men ekonomerna är oeniga om effekten.
 
I kongressen pågår förhandlingar om reformering av invandringslagarna. President Bushs förslag att skicka Nationalgardets trupper till mexikanska gränsen för att förhindra immigration möts av kritik – och beröm.

En annan fråga som fått stor uppmärksamhet i debatten är effekten på löneutvecklingen av det ökade antalet invandrare. Mätningar tyder på att uppemot en halv miljon människor varje år tar sig in till USA utan arbetstillstånd. De illegala invandrarna beräknas utgöra fem procent av den amerikanska  arbetskraften.

Detta ökade arbetskraftsutbud sänker lönerna, framför allt för lågutbildade, hävdar flera ekonomer. Mest framträdande bland dem är Harvardprofessorn George Borjas. Han hävdar att invandringen reducerat lönerna med sju procent årligen för USA-födda män utan avslutad gymnasieutbildning. Dessutom ska de lågutbildades situation ha förvärrats av att arbetstillfällen som tidigare räckte året runt blivit temporära säsongsarbeten. Enligt Borjas är det arbetsgivarna och den övre medelklassen som tjänar på invandringen  genom att den sänker priset på tjänstearbete.

Men Borjas hållning är omstridd. Många anser att han överskattar de negativa effekterna för de lågutbildade. De pekar på att den dåliga löneutvecklingen har andra förklaringar, som färre industrijobb och fallande organisationsgrad. Kalifornien-ekonomen David Card har framhållit att lönegapet mellan personer med avslutad gymnasieutbildning och de utan har legat på samma nivå, mellan 25–30 procent, sedan slutet på 1970-talet.

Läs också: USA skriker efter tillfällig arbetskraft