Bild:

De löpande banden på Volvo Lastvagnar i Umeå har gjort monteringen mindre effektiv. Arbetet har blivit sämre och metallarbetarnas inflytande över arbetets uppläggning har försvunnit.

Forskare från Chalmers tekniska högskola i Göteborg har granskat effekterna av det nygamla arbetssättet på metallklubbens uppdrag.
– Rapporten är bra. Den stämmer med det jag hör av medlemmarna, säger Erik Pettersson, ordförande i gruppstyrelsen på monteringsavdelningen.

Josef Stenman är chef för monteringsavdelningen. Han avfärdar inte rapporten, men anser att forskarnas studie är för begränsad.
Tidigare byggdes lastbilshytten av ett lag på elva tolv personer, som monterade en stor del av hytten och styrde arbetet i stor utsträckning själva. För ett lag tog det åtta till nio timmar att bygga en hytt.

Sommaren 2004 ersattes gruppmonteringen av ett löpande band. Hytten glider förbi 73 stationer med en hastighet av 1,6 meter per minut. Varje station tar tre minuter. Åtta till tio stationer är ett segment och på ett segment arbetar en grupp metallarbetare tillsammans.

Rött, grönt, gult
På en del av hyttmonteringen, förflödet, finns gruppmonteringen kvar, men i sommar byts också den mot löpande band.
Med löpandet bandet har fabriksvisslan kommit tillbaka i en modern tappning. Överallt, även i matsalarna, syns ljussignaler. Rött betyder rast. Gult signalerar tre minuter kvar till arbetsstart. När gult blir grönt tjuter fabriksvisslan och då gäller det att stå beredd vid sin arbetsplats. En del säger att rasterna blivit stressiga, eftersom de bara tittar på ljussignalerna.
– Vi är totalt överkörda när det gäller införandet av löpande bandet. Arbetsgivaren har använt sin rätt att leda och fördela arbetet. De sa också att de skulle flytta hela fabriken om de inte fick införa löpande bandet, säger Metalls Erik Pettersson.

Jan-Olov Bryggman arbetar på segment 9, där delarna på och omkring dörrarna sätts på plats.
– En del blir sjösjuka och mår illa av att hytten rör sig hela tiden, säger han.
Han plockar hyttdelar från lådor vid sidan av bandet och svär över att andra inte tagit undan emballaget. På segmentet följer varje metallarbetare hytten på sju stationer och gör då 21 minuters arbete.

Jan-Olov Bryggman arbetade några år i en grupp som byggde hela hytten. Det var mycket bättre tycker han.
– Jobbet är ganska tråkigt nu och det är rätt många som slutar. Det sociala livet har försvunnit och som människa behöver man det för att trivas.

Förr var det enkelt att hinna ringa ett telefonsamtal eller gå på toaletten. Så är det inte längre. Om han ska gå på toaletten är han tvungen att kalla på en ersättare eller stoppa bandet.
– Då funderade jag aldrig på att sluta. Det gör jag nu, men jag drar mig för det eftersom jag har en kåk som måste betalas.

Många delar – mycket tidsspill
Erika Norgren småspringer med en brandsläckare, som ska monteras i hytten. Hon har ingen erfarenhet av den tidigare gruppmonteringen.
– Jobbet är ganska bra, men fysiskt krävande. Det blir ju enformigt.
Chalmersforskarna har kommit fram till att löpande bandet på Volvo Umeverken är mindre effektivt än gruppmontering eftersom arbete som är uppdelat i många små delar också ger upphov till många små tidsförluster. Deras mätning visar att den gamla metoden nästan är dubbelt så effektiv som löpande bandet.

Josef Stenman, chef för monteringsavdelningen, medger att det löpande bandet inneburit ökad bundenhet för metallarbetarna, men det är inte detsamma som att jobbet blivit tråkigare. Han vill i stället lyfta fram det positiva. Först av allt är det möjligt att fördubbla produktionen av hytter. Kvaliteten har blivit bättre. Problem med hälsan och i produktionen är lättare att spåra. Det har blivit mycket lättare att transportera fram material, som nu bara ska till ett ställe i stället för till varje monteringsgrupp. Arbetstempot är lägre.

Fackets Erik Pettersson kan möjligen ge honom rätt till viss del när det gäller materialtransporter.
– Men då låter man logistiken styra arbetssättet. Det går att klara materialtranssporterna i andra tillverkningssätt också.
Han säger att det inte finns några belägg för att kvaliteten blivit bättre. I stället har han siffror som visar motsatsen.
– Och när det gäller arbetstempot så upplever folk sig som mer stressade, eftersom de är så låsta vid sin arbetsplats.
Erik Pettersson tycker inte heller att löpande band gör det så mycket lättare att spåra källorna till arbetsskador.

Huvudlöst jobb
På segment 7 sätts instrumentbrädan på plats. Där är tongångarna desamma som på segment 9. Jobbet har blivit tråkigare och mer bundet.
– Vi kan mycket mer än vad vi får användning för i jobbet. Det här är ingen utveckling utan en avveckling av vår kunskap. Huvudet kan jag numera lämna hemma, säger Niclas Andersson.
Kanske är löpande bandet det bästa för produktiviteten, tror han, men definitivt inte för den psykosociala arbetsmiljön.

Klubbstyrelsens hållning är att göra det bästa av situationen och sträva efter att förbättra bandet så mycket som möjligt. Samtidigt tycker den att Metallförbundet inte lyckas hålla visionen om det goda arbetet levande.
– Det här är en tillbakagång till enkla och monotona arbeten. Med dem har vi inte en chans att konkurrera med låglöneländerna. Dessutom kommer det inte att gå att rekrytera ungdomar till industrin i framtiden. Vad ska vi erbjuda dem? undrar klubbens ordförande William Frank.
Gunnar Pettersson i klubbstyrelsen vill lyfta fram maktförskjutningen:
– Uppenbarligen har ledningen haft svårt att acceptera att makten fanns på ute på arbetsplatsen. Nu har makten förts tillbaka in på chefskontoret och arbetet styrs i detalj.

Läs också: Lång väg tillbaka till Taylor
Läs också: Svensk modell står sig dåligt mot japansk