Utgiftstak hindrar jobbsatsningar
Det ekonomiska regelverket måste göras om, helst redan till vårbudgeten. Enligt LO-ekonomernas vårrapport kan ekonomin då klara både hög sysselsättning och låg inflation.
Regelverket kring den ekonomisk-politiska regimen måste bli mer flexibelt, anser LO-ekonomerna. Staten måste kunna sätta in åtgärder snabbt om sysselsättningen minskar. A-kassan måste kunna verka fullt ut vid en nedgång utan dagens snäva begränsning av utgiftstaken.
– Varje person som har ett sommarhus förstår att man måste ta kostnaden för att laga ett hål i väggen om det regnar in. I annat fall skapas ännu större kostnader. Men staten har ett mycket ointelligent utgiftstak som säger nej till sådana satsningar. Det måste definitivt ändras, säger LO:s chefekonom Dan Andersson.
Som grund för förändringen av regelverket upprepar LO-ekono-merna sitt krav på en sysselsätt-ningsmarginal under utgiftstaket. Sysselsättningsmarginalen bör vara på cirka 25 till 30 miljarder kronor, säger LO-ekonomerna nu, och öronmärkt för sysselsättningsskapande åtgärder i tider av ned-gång och kris.
Miljardbuffert
Utgiftstaket var när det infördes en del i statens försök att spara. Samma syfte fanns för de lagar som infördes om att kommuner och landsting inte får överskrida budgeten. Men även här behövs en förändring, anser LO-ekonomerna. Lagen gör att kommunerna sparar i tider av nedgång, då det i stället behövs satsningar, och bara kan satsa i tider av uppgång, då de i stället skulle spara.
LO-ekonomerna föreslår en kommunbuffert på omkring sju miljarder kronor för att jämna ut skillnaderna. Det handlar dock bara om regeländringar. Varken kommunbufferten eller sysselsättningsmarginalen ska på längre sikt kosta något extra.
– På lång sikt ska satsningar och sparande ta ut vartannat, säger LO-ekonomen Albin Kainelainen.
För att i inledningen få ihop de miljarder som behövs vill LO-ekonomerna dock att staten väntar med kostsamma reformer tills buffert och sysselsättningsmarginal är uppbyggda. Infasningen tar enligt LO-ekonomerna tre till fyra år.
LO-ekonomerna vill också se över statens överskottsmål. LO har hittills varit en stark anhängare AV överskottsmålet, men Dan Andersson är inte längre lika säker.
– Nyttan av överskottsmålet minskar ju längre vi kommer från den tid då det infördes. Då visste alla att vi hade en hög statsskuld. I dag har skulden minskat avsevärt och nu har knappt någon kläm på hur stor den är. Och blir verkligen folk tryggare om vi minskar skulden ännu mer?
Viktigare är det totala sparandet i ekonomin, och det är mycket högt i dag, enligt LO-ekonomerna kanske för högt – med tanke på att det i stället finns outnyttjade resurser i ekonomin som skulle kunna tas i användning om folk köpte mer i stället för att spara.
Är det alltså dags att minska på statens överskottsmål?
– Det behöver det inte vara, men vi vill åtminstone se över frågan, säger Dan Anderson.
