Stora inkomstskillnader bakom brexit
Ny Brexitminister.
Foto: Sofia Eriksson/TT
De stora inkomstskillnaderna är en förklaring till att britterna röstade för att lämna unionen, hävdar en ansedd brittisk statsvetare.
LÄS OCKSÅ TUC kräver samma rättigheter efter brexit
Lämnasidan vann med 1,3 miljoner röster. Nu när röken efter den brittiska EU-omröstningen lagt sig har röstmönstren börjat analyseras.
– Den brittiska EU-kritiken togs aldrig på allvar av etablissemanget, hävdar Matthew Goodwin, professor i statsvetenskap på University of Kent, som forskar om immigration och EU-kritiska strömningar.
I den välansedda tidningen Politico skriver han att missnöjet med de ekonomiska ojämlikheterna länge bubblat under den brittiska ytan. Matthew Goodwin hävdar att förra veckans valresultatet till stor del kan ses i ljuset av landets stora inkomstskillnader.
Den lilla kuststaden Boston, i östra England, var det ställe där flest – 76 procent – röstade för att lämna EU. Stadens väljarkår stödjer sedan tidigare det EU-kritiska populistpartiet Ukip och arbetsmarknaden präglas av många arbetskraftinvandrare från Östeuropa. En tredjedel av de vuxna saknar slutbetyg och medelinkomsterna är låga.
Här ”känner britterna att de inte vunnit något på den europeiska integrationen, migrationen och globaliseringen”, skriver Matthew Goodwin i Politico. Bostons motsats heter Lambeth och är ett innerstadområde i London.
”Här ter sig livet helt annorlunda”. I Lambeth var stödet för EU störst. Här röstade 79 procent för att Storbritannien skulle stanna. De flesta har en hög utbildning, andelen i åldersgruppen 18 – 30 år är dubbelt så hög som i Boston. Dessutom har genomsnittsväljaren i Lambeth en medelinkomst på 120 000 kronor högre om året än väljaren i Boston.
Matthew Goodwin skriver att mönstret är genomgående. I områden där ekonomin var bättre tenderar väljarna att var mer positiva till Europasamarbetet och vice versa.
Matthew Goodwin skriver att både konservativa Tories och socialdemokratiska Labour ägnat årtionden åt att slåss om medelklassväljarna och därmed missat att låginkomsttagarnas röstande inte följer den traditionella vänster-högerskalan. Han kritiserar också EU-anhängarnas skrämselkampanj och de varningar innan valet som tog upp vilka stora ekonomiska förluster det skulle bli vid ett Brexit.
”Problemet med det var att de väljare redan hade det kärvt redan lutade åt Brexit och trodde inte att det skulle bli mycket värre. De hade också redan en bild av vilka som var skyldiga till deras misär”.
Dessa väljare ser EU och migrationen som ett stort problem. Mycket tyder dock på att den utländska arbetskraften fått klä skott för ett allmänt missnöje. Då brittiska centralorganisationen TUC fick frågan om vilken effekt arbetskraftinvandringen haft för de lägsta lönerna för britterna var deras svar att effekten varit mycket begränsad.
TUC:s generalsekreterare Frances O´Grady skrev strax innan valet ett brev till den brittiska Low Pay Commission, som ger råd till regeringen om minimilöner.
I brevet skriver hon att under en åttaårsperiod bedömer facket att brittiska arbetare i låglönebranscher fått en procent lägre lön som en följd av arbetskraftinvandringen. TUC tillägger sedan att ett utträde ur EU troligen får betydligt större negativa ekonomiska konsekvenser.
LÄS OCKSÅ
LO-basen: Brexit kan drabba svenska löntagare
Brexit eller bremain – nu avgörs det
Cameron tar hjälp av fackledare för att förhindra Brexit
Obamas Brexit-varning väcker ilska
