Efter ett års förhandlingar har FN lyckats få Libyens två rivaliserande styren att enas om att bilda en samlingsregering. Men representanter från båda läger motsätter sig planerna — och att få mäktiga miliser att lägga ned sina vapen kan bli svårt.

– Vi tror att det kan lyckas. Libyerna måste ta denna historiska möjlighet, sade FN-sändebudet Bernardino León när uppgörelsen presenterades i Marocko, enligt nyhetsbyrån AFP.

Sedan beväpnade grupper tog över huvudstaden Tripoli i augusti förra året har den internationellt erkända regeringen och parlamentet flytt till Tobruk, i nordöstra delen av landet. I huvudstaden har den självutnämnda islamistledda regeringen och dess parlament samtidigt gjort anspråk på att styra landet. Dessa stöds i sin tur av milisgrupper, som kan bli svåra att övertyga.

För att samlingsregeringen ska bli verklighet måste också båda parlamenten godkänna den.

– Den föreslagna regeringen kommer att leda till Libyens delning och förvandla landet till ett skämt, säger Ibrahim Alzaghiat från parlamentet i Tobruk.

Fayez el-Sarraj, som föreslås bli landets premiärminister, kommer från regeringen i Tripoli. Men Abdulsalam Bilashahir från parlamentet i huvudstaden, säger till BBC att de inte ställer sig bakom den nya regeringen.

– Den betyder ingenting för oss.


Fyra år av kaos

Politiskt och säkerhetsmässigt kaos har präglat Libyen sedan den forne diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011, med olika miliser som bekämpar varandra. Sedan beväpnade grupper tog över huvudstaden Tripoli i augusti förra året har landet haft två rivaliserande parlament och regeringar, en i Tripoli och en i Tobruk.

Fyra år efter att Muammar Gaddafi störtades saknar landet fortfarande en officiell nationell armé. I stället stöds de båda församlingarna av löst sammanfogade milisgrupper, som enligt bedömare i många fall kommer att vända sig mot överenskommelsen.

Det säkerhetsvakuum som uppstått har även utnyttjats av den extrema jihadiströrelsen IS som etablerat sig i landet.