”Valen är nog ofta styrda av reklam”

Familjen Brännwik har medvetet valt att hålla antalet aktiviteter lågt. Oscar ska börja på orientering och Signe håller på med friidrott, men att kunna slappa en hel lördag är lyx.  Foto: Dragan Mitrovic

Familjen Brännwik har medvetet valt att hålla antalet aktiviteter lågt. Oscar ska börja på orientering och Signe håller på med friidrott, men att kunna slappa en hel lördag är lyx. Foto: Dragan Mitrovic

FRI ATT VÄLJA DEL 2. Vardagen är full av val, såväl i mataffären som hemma. Familjen Brännwik är tacksamma över att få välja skola för sina barn men skulle gärna slippa välja elbolag. Och hur fria är egentligen ens val?

LÄS OCKSÅ Fri att välja del 1: När valfriheten leder till ofrihet

Signe har bakat nutellamuffins och bjuder stolt vid familjens köksbord, där familjen Brännwik har samlats. Vi ska prata om alla de val man både medvetet och omedvetet måste göra på alla områden i livet. Daniel Brännwik har ett ofta stressigt jobb där han hela tiden måste prioritera vad han ska lägga sin tid på, och dessutom måste planera för medarbetare. När han kommer hem känner han sig ofta dränerad och vill inte behöva fatta fler beslut.

– Han är projektledare på jobbet och jag hemma. Som resursperson i skolan har jag inte pedagogiskt ansvar och det är skönt, säger Anna Brännwik.

Men visst innehåller också hennes arbete många valsituationer där hon måste bestämma vad som ska göras. Hon stöttar de barn som har det tufft i skolan och det gäller att kunna läsa av dem och snabbt försöka anpassa situationer för att de ska klara av dem.

På fritiden har familjen valt att inte ha så många fasta aktiviteter. Avkopplingen behövs och Anna och Daniel Brännwik är överens om att många barn i dag har ett alldeles för uppstyrt liv med aktiviteter inbokade alla veckans dagar. Någon aktivitet var räcker. Signe håller på med friidrott och Oscar ska börja på orientering tillsammans med Anna.

Oscar och Signe tycker att det är kul att få välja leksaker och tekniska prylar som telefon och tv-spel. Daniel njuter när han får möjlighet att välja vad han ska göra med sin tid. Anna gillar att inreda och fixa i trädgården. Sedan finns det andra val som är mindre roliga.

–Att gå i klädaffärer! utbrister Oscar Brännwik.

Hans mamma Anna tycker om att välja kläder men blir däremot stressad i matbutiker framför hyllor med tjugofem olika sorters yoghurt eller sylt. Praktiskt nog tycker Daniel att det är okej att handla mat, så han sköter inköpen på en stormarknad. Måste Anna handla väljer hon hellre en mindre butik där utbudet inte är lika stort.

– Vi försöker äta hälsosamt och det gör det också enklare eftersom vi valt bort mycket från början, säger hon.

Annas inredningsintresse ger mycket glädje och hon njuter av att göra det fint. Daniel skulle hellre ha mer ledig tid men deltar ändå i både små och stora omgörningar.

Annas inredningsintresse ger mycket glädje och hon njuter av att göra det fint. Daniel skulle hellre ha mer ledig tid men deltar ändå i både små och stora omgörningar. Foto: Dragan Mitrovic

Valen begränsas ytterligare av att de föredrar lokalproducerat och miljövänligt. Hellre naturbeteskött mer sällan än billigt kött oftare.

– Vi har styrt om ganska snabbt och blivit mer medvetna. Nu är det en naturlig hänsyn att ta, och går av sig självt, säger Daniel.

På frågan vad de tycker om att välja el- och telefonbolag säger Anna Brännwik att det är bra att möjligheten finns för dem som har tid, engagemang och kunskap men helst skulle de nog vilja slippa välja så mycket. Det tar tid och ork att sätta sig in i utbudet och Daniel Brännwik menar att skillnaderna mellan bolagen är marginella. Men för ett år sedan gjorde de ändå ett aktivt val, då de gick över till ett elföretag som skänker en del av sitt överskott till välgörande ändamål.

– Jag vill egentligen byta bank också för jag stör mig på att de är så giriga men det har inte blivit av. Och jag blir stressad när telefonsäljare ringer och tjatar om att man ska välja exempelvis pensionsfonder. Det där finns i bakhuvudet hela tiden, men jag tänker inte på det förrän jag blir påmind, säger Anna Brännwik.

– Det går heller inte att veta förrän långt i efterhand om valen var bra eller inte. Konkurrensen fungerar inte alltid, säger Daniel Brännwik.
– För min del hade det nog kvittat om mer var statligt, säger Anna Brännwik.

Val de däremot är tacksamma över att få göra är sådana som rör barnen. Skolan barnen går på är den kommunala som ligger närmast och de är nöjda. För högstadiet funderar de däremot på att välja en annan skola än den kommunen anvisar och det känns som ett stort och lite jobbigt beslut. Skolan har så avgörande betydelse för vilka möjligheter man får senare i livet.

– Vi peppar barnen att läsa mycket och vill att de ska gå på universitet för att kunna välja jobb och få bra löner när de blir vuxna, säger Anna Brännwik, som själv är utbildad undersköterska, ett yrke hon tycker har dålig lön och där hon ser små möjligheter till löneutveckling.

Med barn kommer också väldigt många andra val in i bilden. Som hur mycket man ska ge efter för barnens önskningar. Familjen Brännwik har inga fasta skärmtider och konstaterar att det kan bli ganska mycket tid vid datorer och andra apparater, och en del diskussioner.

Trycket från kompisar på att ha rätt telefoner eller märkeskläder är ännu litet men det kan förstås bli värre i tonåren.

Anna och Daniel försöker prata med barnen om värdet på pengar och prylar och förklara att alla inte har råd med dyra saker.

– Det har spritt sig att barn ska ha väldigt dyra leksaker, som hoverboards. Föräldrar tror att barnen ska bli utanför om de inte har dem men hur många tycker egentligen att det är rimligt med en leksak för 2 500 kronor? frågar Anna.

Också vuxna påverkas av vad andra har.

– Man tror att man gjort egna val men de är nog ofta styrda av reklam och konventioner, säger Anna Brännwik.

Föräldrarna heter Anna och Daniel Brännwik, barnen Oskar och Signe.

Daniel och Anna Brännwik. Foto: Dragan Mitrovic

Hennes eget inredningsintresse ger mycket glädje och hon njuter av att göra det fint. Själva jakten på saker som känns rätt är också stimulerande.

– Jag försöker välja sådant som ska hålla och tittar på hur det är producerat och kanske om det går att ärva så småningom.

Men när ett projekt är avklarat uppstår snart sug efter en ny kick.

– Det är väl nutidsmänniskans dilemma, säger Anna krasst.

Daniel suckar lite över det aldrig sinande fixandet. Han skulle hellre ha mer ledig tid men deltar ändå i både små och stora omgörningar. Nästa projekt är nya boplatser till familjens fyra marsvin, Killen, Bond, Timon och Pumba. Varken Anna eller Daniel går och gruvar sig över val när de väl är gjorda.

– Jag har sett vad sådant gör med en. Man blir bitter och mår dåligt, säger Anna Brännwik.

Val som är riktigt viktiga är de som handlar om sociala relationer.

– Hur man väljer att bete sig mot människor kan få konsekvenser långt in i framtiden och resultera i ensamhet i ålderdomen. Man ska lägga sin tid på rätt saker, konstaterar Anna Brännwik.

Eva-Lotta Hultén

Familjens val – fix med huset eller resa

Ett viktigt val var det att bli världsföräldrar via Unicef. Anna och Daniel Brännwik tyckte det var jobbigt att se elände på tv och kände att de måste göra något. Till slut kom de till skott.

– Det räddar inte världen men är i alla fall något, säger Anna Brännwik.

Ett val de har framför sig är om de ska lägga pengar på husfixande eller en semester över jul och nyår nästa år.

– Ett riktigt ilandsproblem, konstaterar Anna Brännwik.

Val som oroar dem är människors självpåtagna skygglappar när det gäller hur världen ser ut.

– Sociala medier som gör det möjligt för människor att välja sin världsbild riskerar att bara bekräfta fördomar och göra folk dummare, säger Daniel Brännwik.

Familjen Brännwik

Familjen: Anna och Daniel, båda 43 år, samt Oscar 10 och Signe 9 år. I familjen finns också en katt och fyra marsvin.

Bor: i villa strax norr om Uddevalla, där både Anna och Daniel är uppväxta.

Arbetar med: Anna Brännwik är resursperson i en fjärdeklass. Daniel Brännwik är projektledare på ett maskinutvecklingsföretag. Oscar och Signe går i fyran respektive trean i Hogstorps skola.

Så valde de varandra: Anna och Daniel träffades på en gemensam väns 25-års-kalas för snart tjugo år sedan. Mitt i natten efter festen ringde Daniel till kompisen för att få Annas telefonnummer. Efter en fika bestämde de sig för varandra. Oscar och Signe kom till världen tätt eftersom Anna och Daniel ville ge sina barn en nära relation.

Arbetet

Kommentera den här artikeln