Nej till extratjänster i vården
Oslo 20121003. 26 Âr gamle Kari Anne Seime jobber som sykepleier p Radiumhospitalet i Oslo. De siste Ârene har hun stadig fÂtt nye arbeidsoppgaver som har f¯rt til mindre tid til pasientene. Enkelte dager gÂr over halve arbeidstiden med til papirarbeid. Konsekvensene for Kari Anne er dÂrlig samvittighet overfor pasienter hun ikke har god nok til til  f¯lge opp og at hun gj¯r feil. Dr¯mmen er jobb p et privat sykehus hvor hun fÂr god tid til det som var grunnen til at hun ville bli sykepleier; pleie pasienter. Foto: Tore Meek / NTB scanpix / SCANPIX / kod 20520
Foto: Tore Meek/TT
Kommunal säger nej till extratjänster i vården. Läget på äldreboenden och sjukhus är så pressat att långtidsarbetslösa bara i undantagsfall bör beredas plats.
Regeringen behöver vaska fram fler så kallade extratjänster för att kunna avveckla fas 3. Som Arbetet har berättat begränsar reglerna för EU:s statsstöd regeringens möjligheter. Men enligt Arbetsförmedlingen ska extratjänster som vårdbiträden och resurstjänster för att ge extra stöd till boende och personal kunna skapas inom äldreboenden och sjukvård.
Men Kommunal säger nej. Ombudsmannen Anita Lundberg var i veckan i kontakt med Arbetsförmedlingen för att markera fackförbundets uppfattning.
– Vi vill inte ha extratjänsterna i vården. Det har vi gått ut med till våra lokala företrädare och också meddelat Arbetsförmedlingen, säger hon.
Förklaringen är det pressade läget inom hemtjänsten, äldreboenden och vårdinrättningar.
– Våra medlemmar på de här arbetsplatserna orkar inte mer. Det är så tajt bemanning, man har så mycket nya extrafolk inne. Risken finns att arbetsbelastningen blir så tuff att det i förlängningen blir sjukskrivningar i stället.
Enligt Anita Lundberg är 40 procent av de anställda inom vården i dag visstidsanställda som ”hoppas in och ut” på arbetsplatserna. Att då ta in personer som står långt ifrån arbetsmarknaden blir för tungt, säger hon. Kommunal och Sveriges kommuner och landsting har redan två olika yrkesintroduktionsavtal på det här området. Dessutom tas gymnasieelever från omsorgsprogrammen emot på praktik.
Traineeplatser har Kommunal också accepterat. De platserna handlar om att utbilda personer till undersköterskor medan de som får extratjänsterna har varit borta länge från den reguljära arbetsmarknaden.
– Det är en väldigt stor skillnad. Att handleda en person som går på traineejobb är mycket lättare än att handleda ungdomar och sådana som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden.
Kommunal har ingen rätt att lägga in veto om en kommun eller ett landsting vill skapa extratjänster. Och Anita Lundberg menar att fackförbundet sannolikt kommer att acceptera undantag. Det blir en fråga som får diskuteras lokalt.
– Vi säger inte nej till hundra procent. Det kan finnas enstaka personer som vill utbilda sig inom vården, då får vi titta på det. Men vi kan inte trycka in folk på de här arbetsplatserna. Det kommer att slå fel för dem som redan är där. De måste orka ta hand om dem som kommer.
LÄS OCKSÅ
