Beklagar missad LO-samordning

VISBY 2014-06-30 Claes StrÂth, generaldirektˆr Medlingsinstitutet talar under ett seminarium i Visby under Almedalsveckan. Foto: Henrik Montgomery / TT / kod: 10060

Claes Stråth. Foto: Henrik Montgomery/TT

Sammanhållning i LO-leden och respekt för ”märket” är LO-förbundens chans att påverka löneökningarna även för tjänstemän och akademiker. Medlingsinstitutets tidigare ledning beklagar att LO-förbunden nu missar den möjligheten.

I oktober 2015 stod det klart att LO misslyckats med att samla medlemsförbunden kring gemensamma krav inför avtalsrörelsen. I stället går varje förbund fram med sina egna krav.

Dessutom har förbunden inom 6F (Byggnads, Seko, Elektrikerna, Målarna och Fastighets) gjort klart att de inte längre tänker anpassa sig till löneökningstakten inom industrin, det så kallade märket.

Det här oroar Claes Stråth, fram till förra året generaldirektör för statliga Medlingsinstitutet. Tillsammans med Kurt Eriksson, chefsjurist vid Medlingsinstitutet 2001 – 2015, skriver han i en debattartikel i Dagens Industri att svenska anställda har tjänat på den ordning där fack och arbetsgivare inom den konkurrensutsatta industrin anger takten för löneökningarna.

När nu samordningen mellan LO-förbunden uteblir, och en del förbund uttryckligen struntar i industrins normerande roll för löneökningarna, hotar fler konflikter – bland annat för krav på kompensation för vad andra fack har fått.
”När en sådan huggsexa brakar loss kommer politikerna inte att sitta still”, skriver Stråth och Eriksson i dagens nummer av Dagens Industri.

Till Arbetet säger Claes Stråth:

– Under mina år som generaldirektör har jag försvarat den svenska modellen, där fack och arbetsgivare självständigt förhandlar fram lönerna. För det hände att politiker hörde av sig och frågade hur de skulle stödja den ena eller andra gruppen.
När politikerna vill påverka lönerna handlar det ofta om att höja lönerna för någon akademikergrupp inom kommuner eller landsting, säger Claes Stråth.

– Det är inte högre löner för LO-grupper som politikerna försöker åstadkomma.

Färska exempel på att politikerna vill ge sig in i lönebildningen ser Claes Stråth i statens extrasatsning på lärarlönerna, och i de borgerliga partiernas krav på sänkta lägstlöner som ett sätt att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden.

I artikeln lägger ni stort ansvar på LO för att respekten för ”märket” nu är i fara. Vilket ansvar har de tjänstemannafack som sluter sifferlösa avtal, och på så sätt kan kringå märket genom stora lokala löneökningar?
– Vi skrev debattartikeln utifrån LO:s misslyckade samordning. Men att teckna sifferlösa avtal är inte nödvändigtvis att skita i märket. Än så länge har vi inte sett att sifferlösa avtal generellt ger högre löneökningar, säger Claes Stråth, som hänvisar till Medlingsinstitutets rapport i juni 2015.

Claes Stråth ifrågasätter alltså att sifferlösa avtal är en väg för tjänstemän och akademiker att springa förbi märket, så som LO-förbunden befarar.

– En sak är i alla fall klar: Utan märke har LO-förbunden ingen chans alls att påverka andra grupper på arbetsmarknaden.

Mårten Martos Nilsson
08-725 52 13

Kommentera den här artikeln

  • Tobias

    Politiker skall hålla sig borta från allt vad påverkan heter. Och absolut från lönerörelsen. Hur ar det nu med fria valet?
    Gäller tydligen inte småfolket.

    När fan blir gammal läser han bibeln.
    Så trött på alla dessa pekpinnar från GD.ar och annat löst folk som tycker och har åsikter om samordning och styra folket.

    Håll er till att snacka. För det kan ni bäst!
    Kanske dags för generalstrejker, för att sätta tryck bakom orden om bättre villkor och försäkringar som borde ha rättssäkerhet och rättstrygghet vid arbetsskada och sjukdom. Som det är nu så finns inte detta för den ”lilla” människan.

  • Martin Berggren

    Splittringen inom LO handlar ju inte om att vi har ett ”märke” utan om att många kvinnodominerande-yrken känner sig underbetalda och att märket bara cedimenterar dessa skillnader…
    Skrivarna inte ens nämner varför samordningen sprack & hur man skall kunna överbrygga den splittringen.
    Vist har märket tjänat ett syfte men när stora yrkesgrupper känner sig felavlönade i förhållande till andra får man kanske börjar fundera vad som ska till för att alla ska vara nöjda.