Här finns Sveriges lägsta valdeltagande

Grafik: Arbetet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Grafik: Arbetet. Klicka på bilden för att se den i större format.

Fyra av tio väljare i fattiga och invandrartäta förorter struntade i att rösta i kommunvalet 2014. Lägst valdeltagande hade Gårdsten i Göteborg, där mer än hälften av väljarna valde bort valet.

I kommunvalet 2014 använde alltså bara 60 procent av väljarna i 38 fattiga och invandrartäta förorter sin röst, vilket är hela 23 procentenheter lägre än rikssnittet. I valet till riksdagen var valdeltagandet något högre, men fortfarande mer än 20 procentenheter lägre än i hela landet.

Också när det gäller andelen valda är gapet stort mellan de invandrartäta förorterna och riket. Andelen valda till riksdag, kommun och landsting i hela landet var nästan fyra gånger högre än i de invandrartäta förorterna valet 2014.

– Jag vet, säger pizzabagaren Halim Kavak och skakar av sig allt mjöl som fastnar på armarna. Jag vet att väldigt många här inte bryr sig om valet. Men själv har jag aldrig missat ett val och gör allt för att få alla jag känner att gå till vallokalen vartenda val.

Om vi vill veta varför valdeltagandet är så lågt i Gårdsten ska vi ta en promenad längs de långa raderna av höghusen på båda sidorna av hans pizzabutik i centrum, säger han. Ena sidan av husen är heltäckta med paraboler. Och det kan bara tolkas på ett sätt, förklarar Halim Kavak:
– De flesta som bor här följer hellre utvecklingen i sina hemländer och struntar i svensk inrikespolitik.

Han påpekar också att de två största invandrargrupperna i Gård­sten är araber och somalier, som ”aldrig någonsin” haft några fria val i sina hemländer.
– Att rösta är en livsstil, slår han fast. Något som man antingen föds med eller blir uppfostrad till. Det tar lång tid att lära sig att rösta.

Halim Kavak tror inte alls att det låga valdeltagandet har med språket att göra. De flesta kan tillräckligt mycket svenska för att kunna ta reda på vad partierna står för och vad som skiljer dem åt i stora drag. Förklaringen stavas utanförskap, säger han. Människor känner inte att de är en del av det samhälle de lever i.
– De tycker inte heller att det gör någon skillnad om man röstar rött eller blått.

Allt fler och allt längre listor på pizzor köpta på kredit ligger hos pizzabagaren Halim Kavak i Gårdsten.  Foto: Björn Larsson Rosvall

Allt fler och allt längre listor på pizzor köpta på kredit ligger hos pizzabagaren Halim Kavak i Gårdsten. Foto: Björn Larsson Rosvall

Men själv är han helt övertygad om att det gör skillnad. Under lunchen i dag har han bara fått en handfull gäster. Och det tycker han är ett resultat av åtta års alliansstyre. Det är också förklaringen till varför butikslokalen mittemot står tom. På fyra år har det varit tre verksamheter där – en frisörsalong, en livs- och en blomsterbutik. Alla har slagit igen på grund av krympande kundunderlag.
– Här har människor ingen köpkraft längre, och de blir bara fattigare och fattigare. Jag har bott i Sverige i 25 år och de senaste åtta åren har varit värst, både för vanligt folk och för oss småföretagare.

Halim Kavak tycker att också politikerna bär ett tungt ansvar för det låga valdeltagandet.
– De kommer hit bara vart fjärde år och bara en vecka före valet.

I villa- och radhusområdet Kärra, som ligger på andra sidan Göta älv, några hundra meter från Gårdstens centrum, röstade över 90 procent av väljarna i senaste valet, vilket är mer än dubbelt så många som i Gårdsten.

Det handlar mer om ”hög och låg resurs”, än om härkomst, förklarar Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Med resurs menar han främst inkomst, utbildning och socialt nätverk.

I områden som Gårdsten, där väldigt få har jobb, pressas valdeltagandet ner. Men i välbeställda områden där alla är inne i värmen, har stabila inkomster, starka sociala nätverk, läser tidningar och konsumerar politiska nyheter är det inte ett dugg konstigt att valdeltagandet är väldigt högt, berättar Henrik Oscarsson.

Och han instämmer helt i pizzabagarens analys:
– Röstning är ett väldigt bra mått på integration, och lite en fråga om livsstil också. Bor du i ett välbärgat område är det lite konstigt om du inte röstar.

I de resursstarka områdena mobiliserar alltså människorna varandra.

Valdeltagandet är också lägre bland människor som precis flyttat. Enligt Henrik Oscarsson ligger samma mekanism bakom det låga valdeltagandet hos dem som byter kommun och dem som flyttar från en världsdel till en annan.

– Det finns bara gradskillnader. När man byter kommun kan man plötsligt få en helt annan valmeny. Och för att kunna rösta i det nya landet måste man ha någon form av uppfattning av vad svensk politik handlar om, vad partierna står för.

Flera undersökningar visar att valdeltagandet är betydligt högre bland utlandsfödda som bott i Sverige länge, lärt sig vad svensk politik handlar om och vilka partier som är bra på olika områden.

– Valdeltagandet ökar genom livet generellt. Bland förstagångsväljare ligger det på 70 procent och ökar sedan upp till 90 procent bland 60-åringar.

Gapet i valdeltagande mellan dem som har och inte har jobb är också stort.
– Det kan skilja 15 procentenheter.

En stor del av invånarna i Gård­sten och andra invandrartäta förorter är politiska flyktingar som kämpat för rösträtten i sina hemländer, vilket har en positiv effekt på valdeltagandet, enligt Henrik Oscarsson.
– Människor som kommit hit av politiska skäl har ett mycket högre valdeltagande än de som flyttat av andra skäl. Det visar många studier där man jämfört till exempel chilenare med somalier eller nordafrikaner med bosnier.

Det låga valdeltagandet i de invandrartäta förorterna i Göteborg hänger också ihop med kommunens prioriteringar, anser Ove Sernhede som är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
– Stadens strävan att stärka Göteborg som varumärke har haft mycket fokus på innerstan, där det nästan inte finns några hyresrätter längre. Det har lett till ett mycket ojämlikt och orättvist samhälle.

Ove Sernhede påpekar att medelinkomsten i de rikaste stadsdelarna i Göteborg ökat med 300 000 kronor mellan 1990 och 2013, medan inkomstökningen i de fattiga förorterna bara var 10 000 kronor under samma period.

Att ge människor rätten att rösta räcker inte, de måste också ges en chans att känna att de är delaktiga i samhället, konstaterar Ove Sernhede.
– Det är klart att man struntar i att rösta om man exkluderas och upplever sig själv som en belastning för samhället.

Esref Okumus

 

Enkät

Varför struntar varannan i Gårdsten i att rösta?
Röstade du i senaste valet?

QaniQani Delewi, 48 år, fotbolls­tränare
– De tycker att alla partier är likadana, så det gör ingen skillnad. Jag har röstat i alla val.

 

 

 

 

RabijaRabija Koc, 38 år, arbetslös
– De har aldrig röstat i sina hemländer och förstår sig inte på svensk politik. Själv röstar jag alltid.

 

 

 

 

AhmedAhmed Kayak, 19 år, studerar
– Jag har inte röstat. Men jag ångrar mig, eftersom det gynnar SD när vi invandrare inte röstar.

 

 

 

 

ErikErik Brandt, 33 år, snickare:
– Många kan väldigt lite svenska och förstår sig inte på svensk politik. Självklart har jag röstat.

 

 

 

 

AsaÅsa de Bruin, 77 år, pensionerad sjuksköterska:
– Jag skulle inte heller rösta om jag hamnade i Afghanistan och inte kände till partierna. Jag röstar alltid.

 

 

 

 

LÄS OCKSÅ

• Tidigare artiklar i serien Den nya underklassen

Esref Okumus
08-725 52 09

Kommentera den här artikeln