Foto: Jonas Ekströmer och Maja Suslin

Karl-Petter Thorwaldsson, LO-ordförande (t h), tycker sig se tuppkammen växa på arbetsgivarna. – De utnyttjar arbetslösheten för att få mer makt, säger han. – Vulgärargument, kontrar Christer Ågren, Svenskt Näringslivs vice vd.

 

Fack och arbetsgivare befinner sig på kollisionskurs redan när årets avtalsrörelse rullar i gång. I veckan sprack jobbpakten som skulle ge jobb åt unga. Och ­förhandlingarna i elbranschen öppnades med ett stort strejkvarsel.

LO beskyller arbetsgivarna för att utnyttja den höga arbetslösheten och stärka sin makt på arbetstagarnas bekostnad. Svenskt Näringslivs svar är att facket kör med billiga vulgärargument.

– Alltfler signaler visar på arbetsgivarnas växande tuppkam, säger LO:s ordförande Karl­-Petter Thorwaldsson.

Hans lyfter fram att arbetsgivarna har hoppat av från överläggningarna med regeringen och facket om en jobbpakt. Ett annat exempel är att arbetsgivarna i elbranschen inte längre vill samla in medlemsavgifterna till facket. Dessutom är den hårda attityden i industriförhandlingarna en del av arbetsgivarnas offensiv, enligt LO-ordföranden.

– De tycker att de har en stark position och tänker använda massarbetslösheten för att få mer makt. Det kan bli tuffa tag i avtalsrörelsen, säger han.

Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren säger att han inte vet om han ska skratta eller gråta.

– Det där är billiga vulgärargu­ment. Jag trodde jobbpakten handlade om yrkesintroduktion för unga. Vi försöker få igenom det som vi tycker är förbättringar oavsett om det är bra eller dåliga tider, säger han.

Det var i början av veckan som Svenskt Näringsliv lämnade trepartssamtalen om jobbpakten. Avhoppet kom som en överraskning för facket.

Syftet med jobbpakten var att skapa metoder för att få unga i arbete bland annat genom yrkesintroduktionsavtal. Samtalen har pågått sedan i somras. Regeringen har gått med på att ta bort den differentierade a-kasseavgiften, och det accepterar arbetsgivarna.

LO-ordförandens förklaring till arbetsgivarnas avhopp är att de vill ha både en jobbpakt och en försämring av anställningsskyddet. Regeringen var beredd att låta parterna ta hand om anställningsskyddet i nya huvudavtalsförhandlingar, men utan trepartsförhandlingar återstår bara regeringens egen utredning som föreslår att det ska bli billigare att säga upp och göra det lättare att säga upp av personliga skäl.

Arbetsgivarnas Christer Ågren har ingen förståelse för Karl­-Petter Thorwaldssons resonemang.

– Facket blandar in frågor som inte har med jobbpakten att göra, säger han.

Han vänder sig mot beskrivningen att arbetsgivarna hoppar av – det handlar i stället om att de inte accepterar fackets krav på ett stopp för ändringarna i las. Enligt Christer Ågren är pakten nästan på plats, och diskussionerna kan fortsätta i branschvisa förhandlingar.

Redan före veckans uppblossande konflikt mellan Elektrikerna och EIO har arbetsgivarna i Industri- och kemigruppen sagt upp sitt uppbördsavtal med IF Metall. Avtalet handlar om att arbetsgivarna ska dra pengar för a-kassan och facket från de anställdas lön.

– Uppsägningen är nästintill ett fientligt agerande och det handlar om en vilja att skada den fackliga organisationen, säger Anders Ferbe, ordförande för IF Metall.

Även han ser att arbetslösheten är ett problem för facket, och att vissa arbetsgivare kan tänkas utnyttja den.

Avtalsrörelsen

• Omkring 2,6 miljoner anställda ska få nya löner och villkor i år. Totalt 516 kollektivavtal ska omförhandlas.

• Avtalsrörelsen går nästan ihop med den förra. I den teckna­des – i de- cem­ber 2011 och i fjol – 535 avtal. De flesta ettåriga.

• Den sista mars 2013 blir det hetas­te datumet då en rad tunga avtal lö­per ut, bland dem industrins, handelns och kommunernas.

Industrin

Förhandlingar är redan i full gång.

Parter: Facken inom industrin (GS, IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjö­rer och Unionen) mot Teknikföretagen.

Gamla avtalen löper ut: Den 31 mars.

Striden står om: Kronpåslag (facket) mot procenthöjning (arbetsgivaren) för de lägst avlönade, och arbetstiderna.

Tyngd: Sätter av tra­dition nivån för de övriga uppgörelserna.

Handeln

Parterna bytte krav i förra veck­an, på måndag startar för­handlingarna.

Parter: Handels mot Svensk Handel.

Gamla avtalet löper ut: den 31 mars.

Striden står om: Kronpå­slag (facket) mot procent­höjning (arbetsgivaren) för de lägst avlönade, in­gångs­löner och arbetstider.

Tyngd: Handelns lågavlönade har tidigare fått mer än industrin – i procent räknat. Strejkhot inför påskhandeln är tradition, men lär inte upprepas i år: Påsken är nästan över när avtalet löper ut.

Byggsektorn

Parterna har bytt krav. Elek­trikerna varslade om strejk.

Parter: Byggnads mot Bygg­in­dustrierna, Elektrikerna mot EIO.

Gamla avtalen löper ut: ­byggavtalet den 28 februari, Elektrikernas installations­avtal den 31 mars.

Striden står om: Om arbetsgivarna ska hjälpa facken ta in medlemsavgifter och andra avgifter. Ackordslönerna.

Tyngd: Det omfattande strejk­varslet kan stoppa mycket mer än elektrikernas arbete på byggarbets­platserna.

Kommunerna

Krav byttes strax före jul. Förhandlingar har startat.

Parter: Kommunal, Offentliganställdas förhand­lingsråd OFR (Vision, Akademikerförbundet SSR och Ledarna) samt Läkarförbundet mot Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta.

Gamla avtalen löper ut: den 31 mars.

Striden står om: Kronpå­slag (facket) mot procent­höjning (arbetsgivaren) för de lägst avlönade.

Tyngd: Sätter kvinnors löner i centrum.

Krogar och städning

Facken har rullat i gång med avtalskonferenser, kraven fastställs i februari.

Parter: Hotell- och restaurangfacket mot Visita, Fastighets mot Almega + Svensk Handel.

Gamla avtalen löper ut: den 31 maj.

Striden står om: Kronpåslag (facket) mot procenthöjning (arbetsgivaren) för de lägst avlönade, och arbetstiderna.

Staten

Inte ens förfäktningen har kommit i gång än.

Parter: OFR och Seko mot Arbetsgivarverket.

Gamla avtalen löper ut: den 30 september.

Källa: Medlingsinstitutet/Arbetet