Reaktionerna från fack och arbetsgivare är försiktigt positiva till regeringens förslag till korttidsarbeten.

– Det jag sett är i stor utsträckning det som varit vår uppfattning. Och jag är nöjd med att den största löneminskningen ligger på 20 procent, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Förslaget från finansdepartementet presenterades mitt på dagen i dag och Veli-Pekka Säikkälä har ännu inte hunnit läsa den 300 sidor långa texten. Inte heller Anders Weihe, förhandlingschef hos arbetsgivarorganisationen Teknikföretaget, har läst förslaget. Han säger dock:

– Vi har haft långa diskussioner om detta. Det har funnits en påtaglig vilja på finansdepartementet att gå oss till mötes. Förslaget ser ut att ligga i linje med våra diskussioner. Jag skulle tro att parterna kommer att vara positiva till detta.

I februari gick parterna inom industrin till regeringen med ett gemensamt förslag om korttidsarbete. Tanken bakom förslaget är att företag i kristider ska kunna behålla anställda genom att minska arbetstiden och lönen och att staten ska stå för en del av kostnaderna för detta. Finansminister Anders Borg reagerade positivt på idén och tillsatte en utredning, som var klar i början av december. Och nu finns det ett förslag som regeringen skickar ut på remiss.

Både regeringen och parterna föreslår tre nivåer för korttidsarbetet. I förslaget från regeringen är det statliga stödet lägre än i det ursprungliga förslaget från fack och arbetsgivare i industrin.

En viktig del i utredningen handlar om när det statliga stödet till korttidsarbete ska kunna sättas in. Utredningen resonerar kring ”synnerligen djupa lågkonjunkturer” och kommer fram till den här formen av statligt stöd hade kunnat användas under finanskrisen 2009, men inte i den pågående lågkonjunkturen. I ett pressmeddelande säger finansminister Anders Borg:

– Finansdepartementets sammantagna bedömning är att konjunkturen försvagats under hösten och vi har sett ökade varsel men vi ligger fortfarande en bra bit ifrån det efterfrågefall och de varselnivåer vi såg under finanskrisens mest akuta skede. Men vi följer noga utvecklingen och det är viktigt att vi skyndsamt ställer samman förslaget för att ha i beredskap.

Fakta

Olika stöd för olika stor arbetstidsförkortning

Parterna ville att lönen skulle minska med 10 procent om arbetstiden minskas med 20 procent och att staten då betalar 10 procent av lönen och arbetsgivaren betalar 80 procent av lönen. I finansdepartementets förslag ska i samma situation lönen minskas med 12 procent, staten betala 7 procent av lönen medan arbetsgivarna ska stå för 81 procent av lönekostnaden.

Om arbetstiden minskar med 40 procent tänkte sig parterna att lönen skulle bli 85 procent av den ursprungliga, att staten ska betala 20 procent av hela lönekostnaden och arbetsgivaren betalar 65 procent. I regeringens förslag ska lönen sänkas med 16 procent, staten står för 13 procent och arbetsgivaren för 71 procent.

Om arbetstiden minskar med 60 procent ville parterna att lönen skulle sänkas med 20 procent, att staten skulle stå för 30 procent och arbetsgivaren för 50 procent. Finansdepartementets förslag innebär att lönen sänks med 20 procent, staten betalar 20 procent medan arbetsgivaren står för 60 procent av lönekostnaden.