Klassbakgrunden blir allt viktigare för svenska elever. Sverige är det land där skillnaderna mellan skolor ökar mest.

Vivallaskolan i Örebro har ett av landets sämsta studieresultat i grundskolan.

– Knappt hälften som slutar nian har gymnasiebehörighet, säger rektor Fredrik Nordvall.

Klassbakgrund och etnicitet har de senaste tio åren blivit allt mer avgörande för hur eleverna ska klara studierna.

I början av 2000-talet var Sverige ett av de länder som var bäst på att ge en likvärdig utbildning och kompensera för barnens socioekonomiska bakgrund, enligt de så kallade Pisaundersökningarna som jämför utbildningen i OECD-länderna.

Den senaste undersökningen ger dock ett annat resultat.

Finland, Kanada och Sydkorea är bäst på att sudda ut skillnaderna, medan rapporten uppger att ”Sverige numera är ett mycket genomsnittligt land utifrån likvärdighetsperspektiv”.

Enligt Lennart Wikander, forskare i pedagogik på Uppsala universitet, håller det tidigare så enhetliga skolsystemet i Sverige på att splittras upp – och klassuppdelningen börjar påminna om hur det är i andra länder. Han tar Tyskland och Spanien som exempel.

– Där delas eleverna upp mellan praktiska och teoretiska utbildningar redan vid tio- eller elvaårsåldern, säger Lennart Wikander.

I Sverige är grundskolan upp till årskurs nio fortfarande enhetlig, men gallringen sker på ett annat sätt. Sverige är nu det land i industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation OECD där skillnaderna mellan skolor ökar mest, enligt den senaste Pisaundersökningen.

Enligt Skolverket har friskolor och det fria skolvalet lett till en ökad segregering. Det märker också rektorn på Vivallaskolan i Örebro tydligt.

– I dag väljer ingen från Lundby, som är ett svenskt medelklassområde här intill, att gå i vår skola där sju av tio elever har ett annat modersmål än svenska, säger Fredrik Nordvall.

Fler bidragande orsaker till att klass och etnicitet påverkar skolresultatet allt mer är att staten uppmuntrar till spetsutbildningar. När de bästa eleverna söker sig till särskilda skolor får det effekten att de kamrater som blir kvar inte får samma draghjälp i studierna.

Att det sedan 2008 skett en allt tydligare uppdelning mellan praktiska och yrkesinriktade program på gymnasiet har också bidragit till att skillnaderna ökat inom den svenska skolan.

Fakta

Svenska skolan

• Svenska 15-åringar presterar inte signifikant bättre än OECD-genomsnittet inom något område, däremot är de signifikant sämre i naturvetenskap.

• Skillnaderna mellan skolors resultat har ökat kraftigt, även om de fortfarande är förhållandevis låga internationellt sett.

• Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numera till och med högre i Sverige än OECD-genomsnittet.

• Skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har ökat i Sverige och är större än i ett genomsnittligt OECD-land.

Källa: Rustad att möta framtiden (2010), sammanfattning av Pisarapport 2009.