Rektorn Hanna efter beskedet om anmälningsplikt: ”Skönt att barn­konventionen ges sådan tyngd”

Kritiken från kommuner, fack och arbetsgivare har varit massiv. Men i dag kom beskedet från regeringens statliga utredare.

Det blir inget förslag där personal i skola, vård eller socialtjänst blir skyldiga att anmäla personer utan rätt att vistas i Sverige. I stället faller uppgiften på sex statliga myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan (se faktaruta).

– Skulle skolan ingå i det här finns en risk att barn inte vill och kanske inte får utnyttja sin rätt till skolgång. Och det betyder att vi inte skulle leva upp till de åtaganden vi har enligt barnkonventionen men också enligt vår egen inhemska lagstiftning, säger utredaren Anita Linder på en presskonferens.

Liknande argument lyfter hon för att förklara varför vård och socialtjänst inte berörs av anmälningsplikten. Om papperslösa inte söker vård kan det riskera deras hälsa men också öka smittspridningen i samhället. Barn som far illa kanske inte heller får den hjälp de har rätt till av socialtjänsten. 

”Känns härligt”

I ett litet mötesrum på Råsunda centralskola i Solna brister biträdande rektorn Hanna Adolfi ut i ett leende. Hon blir lättad när Arbetet räknar upp de verksamheter som inte omfattas. 

– Det här är ju alla grupper som har skrikit, så det känns härligt, säger hon. 

Hon har funderat mycket över vad en anmälningsplikt hade inneburit för skolpersonal. Att behöva tvingas välja mellan att bryta mot barnkonventionen och en ny lag om anmälningsplikt. Ett självklart val för henne – hon hade brutit mot anmälningsplikten.

– Det känns skönt i dag när man ser hur världsutvecklingen är att man ger barnkonventionen, som är lag i Sverige, sådan tyngd. Det är hedersamt tycker jag. 

Fack: ”En seger”

Hon förstår viljan att bekämpa ett skuggsamhälle där människor far illa. Men hon tycker inte att skolans värld är rätt plats för det, vilket utredaren nu har bekräftat.

Även migrationsminister Johan Forssell (M) var på presskonferensen tydlig med att regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att den nya lagen inte ska omfatta vård, skola, socialtjänst och, lade han till, bibliotek.

Facken har under dagen reagerat positivt. Sveriges Lärare kallar beskedet för ”en seger för vårt envetna motstånd”.

Akademikerförbundet SSR tycker förslaget är ”relativt balanserat” med tanke på hur uppdraget såg ut från början. Men förbundet oroas ändå för att tilliten till offentliga institutioner ska urholkas nu när flera myndigheter väntas få en anmälningsplikt på sitt bord.

Ambitionen är att genomföra anmälningsplikten under mandatperioden, enligt minister Johan Forssell. Utredningens förslag föreslås börja gälla 1 juli 2026, alltså strax före riksdagsvalet.

Inget nytt straff

Så vad händer om anställda vägrar anmäla? Utredaren Anita Linder föreslår inte något nytt straff. Hon menar att de statliga myndigheter som omfattas redan har system för att hantera det.

Via personalansvarsnämnder kan anställda få exempelvis löneavdrag och till och med sägas upp om de inte skött sitt jobb. Hon nämner även brottsbalkens skrivningar om tjänstefel. 

Liberalerna har drivit på hårt för de undantagen som nu blev, Sverigedemokraterna har hållit emot. Men Johan Forssell (M) betonar att alla partier har velat invänta utredningens förslag.

– Vi var överens om utredningsdirektiven för två år sedan och vi är överens om att ta förslagen vidare. Sedan kan det finnas olika ingångar i detta men till syvende och sist ska man sätta sig ner och bli överens. När vi har fått ett sådant gediget material och när utredningen säger att det är den här informationen som är effektiv (informationen som kan lämnas av de sex statliga myndigheterna, reds anm), då var det inget svårt beslut att gå vidare med förslaget.