Kevin, 23, svetsade spår i giftig rök – arbetsgivaren kände till livsfaran i två år

I sitt barndoms Göteborg åkte svetsaren Kevin Batti ofta spårvagn. Helt ovetandes om faran som vilade därunder. 

Han tog ofta tvåan in mot Göteborg, den bruna linjen på den färggranna spårkartan. Då såg han inte den svarta gummiaktiga massan som omslöt metallspåren. Nu vet han allt för väl vad den heter: Edilon corkelast. 

Det är en plastblandning som skapar en mjuk övergång mellan väg och spår. Som minskar buller och vibrationer när vagnarna slingrar sig fram genom staden. Ett bra material helt enkelt – för ett spår eller en stad. Men inte för en 23-årig svetsare.

När han svetsar i rälsen kan massan nämligen börja brinna. Då bolmar en brandrök som stundtals fyllt honom med oro.

– Så fort jag började här så fick jag höra av andra svetsare att ”usch, Edilon, det är hemskt att jobba i”. Man försöker hålla sig så långt ifrån som möjligt när det börjar brinna, men när man sitter och svetsar så blir det ju mycket, säger Kevin Batti. 

”Runnit ut i sanden”

”Omedelbart stopp för svetsning som skapar farlig brandrök”. Den 27 januari 2022 publicerar Göteborgs spårvägar ett pressmeddelande med allvarlig ton. Arbetsgivaren har upptäckt att Edilonmassan kan börja brinna om man svetsar i den – och att det då skapas farlig brandrök. Eftersom massan bitvis ligger längs med spårsträckan och även under den måste man svetsa i den när man ska byta ut trasig räls.

Enligt pressmeddelandet har en utredning visat på risker för de som jobbar med svetsarbeten och alla sådana jobb har stoppats. Man berättar samtidigt om en ny arbetsmetod som verkar ge gott resultat. Händelsen anmäls också som allvarligt tillbud till Arbetsmiljöverket.

Men våren 2024 jobbar fortfarande anställda med plastmassan utan tillräckligt skydd. Det svetsas – och den brinner. Den nya arbetsmetoden, ett slags låda som fångar rök, fungerar bara på mindre sprickor i rälsen, inte på större jobb. 

Hur mycket brandrök de anställda får i sig är okänt. Rätt mätningar har inte gjorts. Därför vet ingen hur farligt det är. 

Under våren 2024 börjar det nya skyddsombudet för Kommunal Daniel Holst, till vardags signaltekniker, bli varm i kläderna. Han har läst på och pratat med filtertillverkare. Han undrar varför arbetet med mätningar och skyddsutrustning stannat av.

– Det har runnit ut i sanden. Där kände jag att eftersom analysen inte är fullständig måste det göras så vi vet vad vi utsätts för, säger 37-åriga Daniel Holst. 

Vad kan det ha fått för konsekvenser? 

– Det beror på exponeringsgraden. Men det är giftigt och farligt. Man kan få lungproblem, allergier, eventuellt cancer och är det tillräckligt hög exponeringsgrad så kan det vara direkt livshotande. 

Stoppade arbetet

Till slut känner Daniel Holst att läget är ohållbart. De kan inte bara jobba på så här. Han lägger ett skyddsstopp på det som kallas heta arbeten, som svetsning, på spår som omges av den svarta plastmassan. Ett skyddsstopp är skyddsombudets främsta vapen. Då stoppas arbetet för att de anställdas liv och hälsa är i fara. 

Ofta når ett sådant stopp Arbetsmiljöverket, när arbetsgivaren vill få det prövat. Men när Daniel Holst meddelar Göteborgs spårvägar i början av maj sker något oväntat: de godtar i stället stoppet.  

Nu stoppas heta jobb nästan helt, förutom för mindre jobb där röklådan fångar upp de farliga ångorna.

Förutom att de som jobbar behöver bättre skydd och att rätt mätningar inte gjorts finns det ytterligare ett problem. Fler personer än nödvändigt befinner sig i närheten av svetsarna när massan kan börja brinna. Och de har inte samma skyddsutrustning som svetsarna. Daniel Holst nämner bristande planering, rutiner och kunskap. 

– Jag är förvånad och frustrerad över att det inte har gjorts något tidigare. Vi har arbetat många år i det här.

”Att dö”

Kevin Batti kör med sin servicebil genom Göteborgsnatten. Några timmar återstår av passet och efter det ska han lämna snart 3-åriga dottern på förskolan. En kollega han passerar gör peacetecken. Nästa stopp: Kungsportsplatsen. 

En grävmaskin lyfter bort en stor bit gummiaktig Edilonmassa där spåret ska bytas ut. Efter skyddsstoppet får de inte svetsa eller skära i materialet, utan jobba på ett lite krångligare sätt. 

– Det här är giftiga grejer som fan! Det ska vi aldrig jobba med och det har vi ändå gjort tusentals gånger, säger en person som inte vill medverka med namn. 

Vad är du orolig för? 

– Att dö.

”Vet inte hur farligt det är”

Anthon-Lee Andersson har jobbat som spårtekniker i 1,5 år och är en av dem som före skyddsstoppet befunnit sig i närheten av svetsarna när massan börjat brinna. Utan tillräckligt skydd. 

– Jag gillar inte att jobba med Edilon, för vi får inte de rätta grejerna för att kunna jobba med det. Det tar så lång tid för något att hända. Det känns inte rätt när man inte vet hur farligt det är. 

Varken Anthon-Lee Andersson eller svetsaren Kevin Batti går ständigt runt och oroar sig. Men ibland blir det kännbart. 

– Jag tänker på det när jag känner det i lungorna när jag jobbar. Då går jag bort, säger Anthon-Lee Andersson.

– Jag har hört flera som jobbat i Edilon och som haft huvudvärk efteråt och känt sig lite yra och sådant. Så det har inte känts jättekul att jobba i, men det är ju en del av jobbet. Jag har själv fått huvudvärk ibland, säger Kevin Batti.

”Hade också varit orolig”

”Skadligt vid inandning… kan skada det ofödda barnet om man är gravid…orsakar organskador vid lång och upprepad exponering…cancerframkallande.”

Jörgen Höjer, som samordnar arbetsmiljöarbetet på Göteborgs spårvägars avdelning för infrastruktur och driftssäkring, läser högt ur riskanalysen från för drygt två år sedan. Där står om de olika riskerna med de ämnen som finns i brandrök. 

I värsta fall kan det som kommer ur röken vara dödligt. ”Rent teoretiskt”, tillägger han, eftersom mätningar inte gjorts.

– Det är ett jättebra material så länge man slipper jobba i det. Plast som brinner är ju inte bra. Jag hade också varit orolig, i och med att man inte vet, säger han om svetsarnas och spårteknikernas oro.

Varför har inte tillräckligt skydd satts in på över två år? Och varför har mätningar inte gjorts? 

Jörgen Höjer har inget bra svar på det. Den sista frågan lyfte Jörgen Höjer när han i år gick med i Göteborgs spårvägars ”Edilongrupp”, berättar han. Alltså gruppen som ska hantera riskerna med materialet. 

– De som varit med sedan start var självkritiska, helt klart. Reaktionerna på min fråga var liksom ”ja, vi borde ha jobbat hårdare på det men det är så mycket att göra”. Alla har fullt upp hela tiden så det som inte ligger framför ögonen hamnar längst ner i högen tills någon väcker frågan igen.

”Skyddsstoppet befogat”

Michael Bergh, gruppchef på svets, och Sameer Abdelhamid, chef på infrastruktur, säger båda att skyddsstoppet var rätt. 

– Vi vill se att våra arbetare mår bra och säkerställa deras arbetsmiljö, så att de inte utsätter sig för avgaser och rök. Så det var befogat, säger Sameer Abdelhamid. 

De fick precis in rätt skyddsmasker – mer än två år efter att de själva larmade om riskerna.

Först nu kan mätningar av den kringliggande luften utanför masken göras, när de vet att det är säkert. Men det kommer ske först efter sommaren. Till dess görs inga jobb i massan.

– Det har nog gått lite långsammare än det borde ha gjort, konstaterar Michael Bergh om varför åtgärder dröjt och får medhåll av Sameer Abdelhamid. 

En av anledningarna till det är, enligt Michael Bergh, att de fokuserat på att helt och hållet få bort arbeten där det kan bli rök från brinnande Edilon. Att hitta nya arbetsmetoder och ligga på stadsmiljöförvaltningen att de ska byta material när de lägger nytt. Nu läggs till exempel Edilonmassa bara på vissa broar där det är svårt att hitta alternativ.

– Det är absolut inte så att inget gjorts. Vi har tagit fram olika alternativa metoder och även utfört mätningar, men inte så proffsigt som vi kanske borde, säger Michael Bergh. 

Men de nya metoderna prövas fortfarande och det är inget som har börjat användas på bred front. 

Är ni oroliga för att anställda riskerat sin hälsa? 

– Det är en bra fråga. Det görs läkarkontroller men det är klart att man är lite orolig för att de ska utsättas för risker även om skyddet är ganska bra i dag, säger Michael Bergh. 

Många drabbade

Enligt Michael Bergh sades de andningsmasker med filter som i dag används ge tillräckligt skydd när riskerna bedömdes 2022, om filtret byts enligt instruktion. Men i den sammanfattande rapporten från i maj i år av riskbedömningen som gjordes då står det att masken i så fall måste kombineras med någon form av fläkt, vilket inte finns i dag. Och när Arbetet frågar om cheferna menar att andningsmasken med filter ger tillräckligt skydd blir svaret: ”Det kommer verifieras vid kommande mätningar.”

Två år efter att Göteborgs spårvägar själva larmade om problemet säger Sameer Abdelhamid också att de jobbar med att uppdatera arbetsinstruktionerna för att det ska bli tydligt vad som gäller för de som rör sig i spårområdet utan samma skydd som svetsarna.

Men länge, kanske ända sedan 1980-talet har materialet använts – och brunnit – medan de anställda saknat rätt skydd. Enligt skyddsombudet Daniel Holst har anställda drabbats av lungcancer, eksem och astma. Men det är svårt att knyta till den svarta plastmassan när det inte rör sig om akut förgiftning. 

Daniel Holst säger att många har utsatts för röken genom åren. Helt utan skydd. Så var det när han själv började på spårvägen för över tio år sedan. 

– Då var det ingen som använde något skydd över huvud taget. Man svetsade och jobbade i det som var.