Riskerna med att hantera frityrolja utan arbetsskor syns tydligt på sjuttonåriga Bleronas fötter. Stora, blåmärkesliknande ärr som efter två år inte bleknat särskilt mycket. 

Hon fick transplantera hud från höften till foten efter en arbetsplatsolycka där frityrolja kokat över och ner på henne under ett arbetspass på hamburgerkedjan Max i Växjö.

Att olyckan var framme på just Max är egentligen ingen högoddsare. Hög personalomsättning, många unga, stressad arbetsmiljö. Och det mest kännbara, inte minst i Bleronas fall, avsaknaden av rätt skyddsutrustning.

Hon och alla andra som arbetar på Max arbetar utan skyddsskor. Hade hon haft på sig sådana hade skadan varit betydligt lindrigare.

Blerona är inte ensam om att skadas

Och just skyddsutrustning på arbetet är inget som någon fått för en chef varit snäll. Det är resultatet av organiserade krav som efter olycka på olycka satt ner foten. 

I 18 dokumenterade fall har just olja och avsaknaden av skyddsskor lett till skador, skriver Arbetet. Fem halkolyckor och 13 fall av faktiska brännskador.

Det rör sig inte om någon engångsföreteelse. Det handlar inte heller om slarv från en enskild anställd. 13 brännskador på fem år är ett mönster. Ett mönster som syns klart och tydligt, inte minst på Bleronas fötter. 

I både Bleronas fall och i andras har det fastställts att Max gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott. Ändå fortsätter Max anställda att arbeta utan skyddsskor. 

Slarvar med ungas arbetsmiljö

Snabbmatsrestauranger är flitiga på att anställa unga. Så pass att de använts som exempel för att sänka arbetsgivaravgifter och levererar kommunikation om att de är samhällstjänare i klass med försvaret. 

Men det är inte enbart av samhällsnyttiga skäl en arbetsgivare väljer att anställa unga. Det är lönsamt också. Unga kostar mindre i lön – och är mindre benägna att klaga på kass arbetsmiljö. 

Och unga skadar sig mer på jobbet. Det är statistiskt fastställt och lyfts, inte minst av LO. Anledningarna är många. Riskbenägenhet är en, okunskap och undermålig introduktion är en annan. Färre unga är med i facket. 

Men bakom statistiken gömmer sig andra, betydligt mer cyniska förklaringar. Unga jobbar i större utsträckning deltid och på korttidskontrakt. Dessutom är det mindre sannolikhet att unga klagar på arbetsmiljön – de har ju inte åkt på de där nitarna som blir till lärdomar än. 

Dyrare med skor än viten

Anledningen är inte att experter gjort en annan bedömning eller att hamburgerkedjan inte är medvetna om riskerna. Det är helt enkelt så att det anses mer värt att riskera en olycka än att undvika den. 

Just nu kritiseras Max hårt för att deras sätt att klimatkompensera leder till hunger i Uganda. Hållbarhetsprofilen är ett luftslott, visar Aftonbladets granskning.  

På hemmaplan skadar sig anställda på Max på jobbet. Nu vittrar den polerade ytan och blottar en oaktsamhet som blir svår för Max att svära sig fria ifrån. 

Skor till drygt 7 000 anställda kostar nämligen mer än vad burgarjätten tvingas betala i viten. Det är där skon klämmer.