I ett gult hus i Söderköping sitter Iryna Strumeliak. Framför henne ligger en bunt med papper. Det är gamla anställningsavtal, lönespecifikationer och utskrivna mejl. Alla är från hennes senaste arbetsgivare, en gurkproducent i Skåne. 

–  Under våren och sommaren jobbade jag med att plocka och paketera gurkor, säger hon.

Satt djupa sår

Hon är en erfaren grönsaksplockare och har tidigare jobbat inom jordbruket i Ukraina och Polen. Trots att hon är van vid att jobba hårt har sommaren i de skånska växthusen satt djupa spår. Hon böjer sig fram över bordet och visar mobilbilder på långa gångar kantade av gurkplantor.

– Här sprang vi fram, de hetsade hela tiden på oss och sa att vi skulle jobba snabbare, berättar hon.

I växthuset fanns ett system där varje låda med gurkor loggades in på en dator. Via detta system kunde arbetsgivaren på distans följa deras arbete i realtid, uppger Iryna Strumeliak.

–  Arbetsgivaren var många gånger missnöjd och ringde och sa att vi gick för långsamt, berättar hon.

Av hennes lönespecifikationer framgår att hon fått lön utbetald av flera företag kopplade till odlaren. Hon menar att det beror på att arbetsgivaren ville komma runt lagar om hur länge man får jobba. Enligt henne var arbetsdagarna mycket längre än vad lagen tillåter. I vissa fall rörde det sig för hennes del om över 16 timmar i sträck.

Iryna Strumeliak.
Iryna Strumeliak

300 timmar i månaden

Totalt arbetade hon en bra bit över 300 timmar i månaden. Den som klagade på de långa dagarna fick utskällningar av arbetsgivaren.

– Han skrek till oss att ni är ukrainare ni ska inte jämföra er med andra arbetare. Ni borde jobba tills ni faller ihop av utmattning.

Verbala angrepp av den typen var ett återkommande inslag på arbetsplatsen. Iryna Strumeliak berättar att det kunde övergå i rena våldshandlingar. En situation som hon minns extra väl utspelade sig vid växthusets packstation. Gurkorna skulle förses med skyddsplast innan de transporterades vidare till butikerna. Den maskin som användes för inplastningen var gammal och orsakade mycket spill, berättar hon.

–  En kväll tvingade han två kollegor att leta bland spillet för att hitta gurkor som fortfarande var okej. Medan de plockade bland skräpet skrek han och kastade gurkor på dem. Han slutade först när min ena arbetskamrat gråtandes frågade honom varför han förnedrade dem.

”Föll till marken”

Även Iryna Strumeliak utsattes för odlarens vrede.

– Jag stod bredvid packstationen. Han stod längre bort och skrek åt oss. Då plötsligt kände jag en dunk i ryggen som var så pass kraftig att jag föll till marken.

Smällen orsakades av en tung låda som odlaren kastade på henne. Iryna Strumeliak säger att hon klarade sig med mindre skråmor men menar att det hade kunnat sluta illa.

Även hennes tidigare kollega Azymberdi Klychdyrdyyev vittnar om missförhållanden på arbetsplatsen. Han är från Turkmenistan och bor för tillfället i en lägenhet i södra Stockholm. Han berättar att producenten har många växthus och att arbetarna ofta flyttades mellan dem.

Azymberdi Klychdyrdyyev.
Azymberdi Klychdyrdyyev.

20 timmar i sträck

Arbetsdagarna, berättar han, var långa och tunga. Ibland tvingades han jobba 20 timmar i sträck. Under maj månad uppgick den totala arbetstiden till 330 timmar, berättar han och visar upp sina noteringar.

I ett mejl från i juli som Arbetet tagit del klagar han på den tunga arbetsbelastningen. Dagen efter svarar odlaren att han inte längre ”är intresserad” av att ha honom som anställd. 

Enligt Azymberdi Klychdyrdyyev vägrade arbetsgivaren betala ut stora delar av lönen när han lämnade. Totalt menar han att det rör sig om över 70 000 kronor i utebliven lön. Arbetsgivaren anklagade honom också för att ha gjort misstag i skadedjursbekämpningen och krävde honom på 31 000 kronor i skadestånd.

– Han har dragit av det från min lön, säger Azymberdi Klychdyrdyyev.

Även Iryna Strumeliak uppger att hon saknar lön för delar av den tid hon arbetat. 

Tillbakavisar alla anklagelser

Odlaren de pekar ut heter Lars Jacobsen. Han tillbakavisar alla anklagelser.

– Det här är en hetsjakt på mig. Ingen har jobbat för mig i över 300 timmar, säger han.

Yasra Delpisheh är arbetsrättsjurist och känner väl till förhållandena på Lars Jacobsens odlingar. För fackföreningen Malmö LS driver hon flera ärenden mot honom. Bland annat ett fall där en arbetare fått salpetersyra på sig.

Hon kommenterar uppgifterna om uteblivna löner:

– En arbetsgivare ska naturligtvis betala ut löner. När det gäller att hålla in löner för skadestånd så är det inte tillåtet. Jag har mycket svårt att se hur den typen av böter överhuvudtaget skulle hålla i en domstol, säger hon.

De senaste åren har Lars Jacobsen och hans företag varit i hetluften. Vid flera tillfällen har företag kopplade till honom utretts för människoexploatering. Dessa utredningar har dock lagts ned i brist på bevisning.

Tidigare dömd

Han har även dömts för arbetsrelaterade brott. Bland annat dömdes ett av hans företag till 400 000 kronor i böter. Detta efter att en anställd fastnat med armen i en fliskvarn. Av domen framkommer att den anställde satt fast i 30 minuter innan någon kom till hans undsättning.

– Bristerna hos honom är systematiska och bara fortgår. Jag har aldrig sett något liknande. Någon måste sätta stopp för honom, säger Yasra Delpisheh.

 Azymberdi Klychdyrdyyev och Iryna Strumeliak väntar fortfarande på sina obetalda löner.

–  Jag vill ha upprättelse för det han utsatt mig för, säger Iryna Strumeliak.

Trots att missförhållandena hos odlaren är många och väldokumenterade har de gurkor som producerats i hans växthus hamnat i butikernas grönsaksdiskar. Azymberdi Klychdyrdyyev, uppger att Odlarlagets lastbilar kom och hämtade gurkorna.

Azymberdi Klychdyrdyyev kollar på sin mobiltelefon.
Azymberdi Klychdyrdyyev.

Under 2022 kunde Arbetet avslöja att gurkor som såldes via Odlarlagets varumärke Odlarna.se producerats på gårdar där arbetare utnyttjats. Detta trots att de hävdade att alla deras producenter certifierats med IP Arbetsvillkor. En märkning som ska garantera goda arbetsförhållanden. 

Brutit kontrakt

Den tidigare VD:n hävdade då att de brutit kontraktet med två producenter på grund av dåliga arbetsförhållanden. En av dessa var Lars Jacobsens företag Kullabygdens Handelsträdgård AB. Via ett annat företag som är registrerat på en anhörig har han ändå kunnat fortsätta sin verksamhet.

–  På pappret var det en anhörig som ägde företaget som anställde oss. Men det var inte han som bedrev verksamheten, det var Lars, uppger Irya Strumeliak, som jobbade hos honom upp till 16 timmar om dagen och som uppger att hon inte fått ut sin lön.

Uppgiften att Lars Jacobsen i praktiken fortfarande drivet företaget styrks också av de mejl mellan arbetarna och arbetsgivaren som Arbetet tagit del av. Lars Jacobsen tillbakavisar dock uppgifterna:

– Det är min anhörigas företag, jag har bara hjälpt honom, säger han.

”Kan inte bara sluta köpa av en medlem”

På Odlarlaget bekräftar man att gurkor från det berörda företaget nått butikerna via deras varumärke Odlarna.se. De bekräftar också att de känner till att åtal väckts mot olika företag kopplade till producenten och dennes familj.

– Vi är en ekonomisk förening och har lagar och regler att förhålla oss till. Det är inte bara att sluta köpa av en medlem, säger Odlarlagets VD Magnus Nilsson.

På frågan om de inte borde ha reagerat på att den anhöriges företag bedrev exakt samma verksamhet på samma adress svarar han: 

–  Vi kontrollerar varje ny medlem och informerar om de lagar och regler som ska följas. Den anhöriges företag hade de certifikat som krävs. Man måste lita på att folk vill göra rätt. Sedan december har de själva begärt utträde. Jag kan garantera att vi inte kommer sälja några gurkor från just den odlaren eller någon i hans familj under nästa år.