Det har, enligt Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson, alltid varit en pedagogisk utmaning att tydliggöra hur mycket av den anställdes inkomst som går till skatt och sociala avgifter. 

Nu tillsätter civilminister Erik Slottner en intern utredning på finansdepartementet med målet att ge alla statligt anställda denna information. Passande nog är det just Karin Johansson som ska leda arbetet. 

Menar att svenskar är aningslösa

Den enda skatt som i dag är synlig, menar statsrådet, är den till kommuner och regioner på lönespecifikationen. Han säger i en intervju i Sveriges Radio att utredningen är en del i att ”höja den svenska skattekompetensen”. 

Kanske har civilministern rätt i att gemene svensk är så pass aningslösa att det i dag är för svårt att tänka bortom sin egen lönespecifikation. Civilminister Erik Slottner vill ”börja där” och uttrycker förhoppningar om att detta ”goda exempel” ska inspirera fler att också synliggöra skatter. 

Men varför stanna där? Med civilministern Erik Slottners logik borde vi ju sikta på att få in fler siffror på fler ställen. Kötta på med informativa siffror överallt. Skicka med en faktisk kostnad för barnens skoltermin i betygskuvertet. Skriv till en rad i specifikationen från Försäkringskassan med vad du och ditt barn kostar när ni vabbar. 

Vad kostar vabben?

Vabbar ni igen inom en vecka? Skicka med kostnaderna för den stackars pedagog som blev smittad av att du skickade tillbaka ungen för tidigt! Och för vikarien! Specificera de faktiska kostnaderna för ett KRY-samtal. Vem betalar vad? När och hur? Ax till limpa – överallt, hela tiden! 

Men är påståendet om att svenskar inte vet om att de betalar relativt hög skatt verkligen sant? Det låter snarare som något man säger om man vill sänka skatten. . Och det gör ju Slottners kristdemokrater mer än gärna. I en åtta minuter lång intervju om utredningen säger civiliminstern skatt hela 33 gånger. 

Man behöver inte vara en intellektuell gigant för att förstå exakt vad regeringen vill uppnå. De tror att människor, ifall de bara ser vad de ser, kommer att känna upprorskänslor och vilja bränna ner Skatteverket. 

Sanningen är den att en stor del av den svenska befolkningen tycker att det är helt okej att betala skatter. I gengäld förväntar man sig fungerande infrastruktur, barnomsorg, vård och statliga myndigheter som fungerar rättssäkert. 

Bra med samtal om skatt och rättvisa

Men välkommet är ett samtal om skatter och rättvisa. Hur kommer svenska löntagare reagera på att de betalar mer i skatt än de som livnär sig på räntor? Eller att deras gamla fattigpensionär till morsa skattar mer än en vd?

Kommer det landa väl när en majoritet av svenskarna får reda på att en person som saknar arbetsförmåga till följd av sjukdom, också betalar större andel av sin inkomst i skatt än en löntagare? Eller när de ser vad barnomsorgen och skolan kostar EGENTLIGEN. 

Men så blir det ju inte. Sannolikheten att ägarnas vinstkaka specificeras eller att välfärdens faktiska kostnader redogörs är, med andra ord, pytteliten med sittande regering.

Att ministrar som Slottner får igenom sina våta Timbro-drömmar på välfärdens bekostnad kan vi däremot räkna med om ingen säger emot.