”Förbjud för stora barngrupper i förskolan!”
Läget är ohållbart för både barnen och personalen. Dags för lagstiftning, skriver Kommunal och Sveriges lärare.
Från vänster: Malin Ragnegård, Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén.
Förskolan är en central del av utbildningsväsendet. Den ska vara trygg och lärorik för alla barn. En bra förskola har dessutom möjlighet att öka barns livschanser.
Barn som gått på en förskola av hög kvalitet presterar bättre i grundskolan, det har bland annat analyser av tidigare Pisa-undersökningar visat.
Allt fler barn nås också av förskolan. Sett över tid har barnen blivit yngre och tillbringar mer tid på förskolan.
De yngsta barnen, som har större behov av omsorg, utgör i dag en större andel än tidigare. År 2021 hade hälften av Sveriges ettåringar börjat förskolan, och 91 procent av tvååringarna gick där.
Underfinansierat – personal flyr branschen
Med åren har förskolan kommit att få ett allt större uppdrag och en allt viktigare roll i samhället.
Vid sidan av att den är helt avgörande för det tidiga lärandet är den också viktig för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden, för integrationen och för att skapa ett mer likvärdigt Sverige.
Resurserna har dock inte ökat i takt med detta – tvärtom. Förskolan var extremt utsatt för nedskärningar under 1990-talskrisen, något som sedan inte hämtats upp utan i stället etsat sig fast.
Den mest uppenbara konsekvensen av nedskärningarna är att barngrupperna är för stora och personaltätheten för låg. Det leder till en alarmerande hög arbetsbelastning, något som i sin tur är det främsta skälet till att barnskötare och förskollärare väljer att lämna yrket.
Underbemanning – en risk för barnen
Faktorer som ytterligare ökar arbetsbelastningen är barnens långa vistelsetider, liksom det faktum att många barn är yngre eller har särskilda behov. Inget av detta möts upp med tillräckliga resurser.
Läget är i dag så illa att 27 procent av barnskötarna i Kommunals medlemsundersökning svarar att den bristande bemanningen utgör en risk för barnen minst någon gång i veckan.
Hela 63 procent av barnskötarna svarar också att de undviker att planera aktiviteter på grund av bristande bemanning.
Också i Sveriges Lärares medlemsundersökningar uttrycks oro för barnen – till exempel uppger 74 procent av förskollärarna att barnen inte får det de har rätt till enligt läroplanen.
Framöver kan läget enligt förskollärarna och barnskötarna till följd av nedskärningarna komma att förvärras ytterligare, med konsekvenser som ännu högre arbetsbelastning och ännu sämre möjligheter att ge alla barn det de behöver.
Allvarligt när läroplanen inte kan följas
Förskolans utmaningar, där underbemanningen och de stora barngrupperna är de största, gör sammantaget att de mål och riktlinjer som återfinns i skollagen och läroplanen inte kan uppnås och följas.
Det är en allvarlig situation som inte får normaliseras.
Till bilden hör att det är kommunerna som styr över förskolans resurser, och att deras förutsättningar och ambitioner varierar.
Alla barn får därmed inte samma möjligheter att mötas av en trygg och lärorik förskola.
Kommunal och Sveriges Lärare går gemensamt fram och kräver ökad statlig reglering av förskolan. Norge har med framgång lagstiftat om personaltätheten i förskolan.
Vi vill se en liknande modell, samt att Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek inte bara ska följas – de ska också slås fast i lag.
Så här stora ska barngrupperna vara
Kommunal och Sveriges Lärare går gemensamt fram och kräver lagstiftning om barngruppernas storlek och personaltätheten i förskolan. Vi kräver följande:
• I åldern 1–3 ska det få vara högst tre barn per heltidsanställd och högst tolv barn i barngruppen.
• I åldern 4–5 ska det få vara högst fem barn per heltidsanställd och högst 15 barn i barngruppen.
Dagens situation är ohållbar. Riksdag och regering måste agera nu, för alla barns rätt till en högkvalitativ förskola och i förlängningen likvärdiga livschanser.
