I går, torsdag, började Vårdförbundet förhandla med SKR om löner och arbetsvillkor för 90 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

Förhandlingarna är en del av en större avtalsrörelse där 1,2 miljoner anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag ska få nya kollektivavtal när de gamla löper ut den 31 mars.

Medan Kommunals medlemmar alltid har haft avtal där löneökningarna slås fast i siffror har de flesta tjänstemän och akademiker haft sifferlösa avtal.

Måste vända varje krona

Under en följd av år, från 2015 och framåt, ökade lönerna för lärare, sjuksköterskor och andra tjänstemän mer än det så kallade märket (det vill säga löneökningstakten i industrin).

Men nu när arbetsgivarna måste vända på varenda krona vill såväl Sveriges lärare som Vision och Akademikerförbund SSR ha avtal där de centrala avtalen slår fast att lönerna ska öka i nivå med märket, och Läkarförbundet är på samma linje.

På så sätt hoppas de garantera medlemmarna löneökningar med 3,3 procent (vilket är märket för 2024) trots magra tider.

Går mot strömmen

Vårdförbundet går mot strömmen och håller fast vid sifferlösa avtal – för att kunna få mer än märket.

– Lönerna för våra yrken är fortfarande för låga. Vi vill minska gapet mellan våra yrken och mansdominerade yrken med samma krav på utbildning och samma svårighetsgrad. Skulle vi följa märket cementeras gapet, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef för Vårdförbundet.

Hur ska ni få mer än märket när regionerna har stora underskott och vissa sjukhus minskar antalet anställda?

– Regioner och kommuner måste prioritera en god och säker vård. Skulle de säga upp våra yrkesgrupper får de extremt svårt att bibehålla patientsäkerheten, det är redan för få anställda i våra yrken.

Vårdförbundets viktigaste krav vid sidan av höjda löner är förkortad arbetstid. 30 procent av medlemmarna jobbar deltid.

– När vi frågar dem varför svarar merparten att de inte orkar arbeta heltid, varannan för att de behöver mer vila och återhämtning. Betydligt färre svarar att det huvudsakliga skälet för deltidsarbete är att de har barn under åtta år hemma, säger Annelie Söderberg.

”Brist på arbetskraft”

För SKR är kortare arbetstid närmast otänkbart.

– Det råder brist på arbetskraft i vår sektor och det finns inte tillräckligt många att rekrytera. Så varje arbetad timme är hårdvaluta, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef vid SKR.

Med kortare arbetstid kommer fler att orka jobba heltid, tror Vårdförbundet. Jeanette Hedberg håller inte med.

– Att förkorta arbetstiden när det redan saknas medarbetare och dessutom är svårt att rekrytera kommer snarare öka belastningen på medarbetarna, eftersom arbetet fortfarande måste göras.

Sifferlösa avtal

Sifferlösa avtal anger inte hur mycket lönen ska öka i procent eller kronor och ören. I stället reglerar avtalen en löneprocess. Den brukar bygga på samtal mellan den enskilde anställde och chefen och helt individuell lönesättning.

Femårsperioden 2015 – 2019 ökade lönerna snabbare i offentlig sektor än privat, enligt Medlingsinstitutet. Lärare och vårdpersonal drev på utvecklingen. Åren 2021 – 2023 har lönerna i privat sektor ökat mer. Drivande är privattjänstemän inom IT, finans och juridik.

75 procent av Vårdförbundets medlemmar har 40-timmarsvecka. Då kan de jobba från tidig morgon fram till midnatt. För dem som även jobbar helger och nätter är arbetstidsmåttet från 38 timmar och 15 minuter per vecka. 25 procent av medlemmarna roterar mellan att arbeta dag, kväll och natt, och beroende på mängden nattarbete arbetar de antingen 36 timmar och 20 minuter eller 34 timmar och 20 minuter per vecka. En mindre grupp som jobbar ständig natt har också arbetstidsmåttet 34 timmar och 20 minuter.