Maryam, som påbörjade en masterutbildning på Göteborgs universitet hade siktet inställt på att arbeta med miljöforskning.

I dag arbetar hon i stället heltid på en snabbmatskedja, för att ha råd att fortsätta sin utbildning.

Men sedan den 1 november har försörjningskravet höjts från 13 000 kronor till 27 360 kronor och Maryam riskerar nu att utvisas.

– Jag vill inte behöva ge upp allt, säger hon.

Jobbar heltid för att återuppta studier

Vi träffar Maryam och hennes man Saif, som vi valt att kalla dem, i en av de få luckor som Maryam har från passen på snabbmatskedjan.

I nuläget arbetar hon heltid för att ha råd att återuppta sina studier inom miljövetenskap på Göteborgs universitet, som hon påbörjade under hösten 2022.

Studieavgiften, som utomeuropeiska studenter behöver betala sedan 2011 kostar i Maryams fall 62 000 kronor per termin.

För att ha råd att förverkliga sin dröm att studera i Sverige fick Maryam ekonomisk hjälp av sin man, som drev ett företag i Pakistan. Men efter att en ekonomisk kris, med en kraftig inflationssmäll som slagit till mot Pakistan, blev det svårt för maken att fortsätta driva företaget.

Tvungen att avbryta studierna

Efter två terminer blev Maryam, mot sin vilja, tvungen att avbryta studierna. Hon hade helt enkelt inte råd att fortsätta. 

– Jag och min man har lagt ner så mycket energi, pengar och tid för det här. Jag vill inte behöva ge upp allt det, säger Maryam.

Men studieavgifterna är inte det enda som stressar henne just nu. 

För att kunna vara kvar i Sverige och på sikt kunna fortsätta sin utbildning ansöker Maryam i nuläget om att göra ett så kallat spårbyte, där hon går från studentvisum till arbetstillstånd.

Men från den 1 november har försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjts med mer än det dubbla, från 13 000 kronor till 27 360 kronor.

Det är en summa som Maryam, med sitt jobb på snabbmatskedjan inte kommer upp i.

Oron över att inte få stanna i landet och kunna läsa klart masterutbildningen är tärande, beskriver hon och pekar på att kravet är orimligt ställt.

– Hur kan man förvänta sig att någon som kommer till Sverige, som inte kan språket och inte har något kontaktnät ska kunna få ett så pass bra jobb att man tjänar nästan 30 000 kronor? säger Maryam.

Stor ekonomisk press för Roxana

En liknande historia hör vi från Roxana från Bangladesh, som kom till Sverige år 2018 för att läsa en masterutbildning vid Linköpings universitet.

Roxana, som egentligen heter något annat har också valt att vara anonym.

Hon berättar att den ekonomiska pressen i Sverige blev för stor och att arbeta samtidigt som studierna var för tufft.

– Min hjärna fungerade inte då. När jag kom hem från jobbet var jag så trött att jag bara kunde sova. Jag orkade inte ens äta ordentligt, hur skulle jag kunna studera samtidigt?

I stället började Roxana att arbeta på en restaurang i Stockholm, där hon inte fick sin lön som utlovat, berättar hon.

I dag arbetar Roxana på en annan restaurang, med en fast anställning och ett riktigt kontrakt. Men trots det räcker lönen, som ligger på runt 22 000 kronor, inte till för att få ett arbetstillstånd, efter det nya kravet.

– Jag kan inte leva upp till de krav som Migrationsverket ställer och har därför fått avslag på min ansökan om arbetstillstånd. Jag behöver lämna landet snart, konstaterar Roxana.

Risk för falska intyg

Det höjda försörjningskravet ska enligt regeringen stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka att löner dumpas.

Men Roxana befarar att kravet istället öppnar upp för ytterligare utnyttjande på arbetsmarknaden.

Hon vittnar om att hennes tidigare arbetsgivare på restaurangen redan innan 1 november lurade sina anställda att de skulle tjäna tillräckligt för att få ett arbetstillstånd.

Men i själva verket skrev arbetsgivaren, enligt Roxana, falska intyg till Migrationsverket om en högre lön än vad som utbetalades. I verkligheten fick arbetstagarna inte i närheten av de summorna.

– Det visar att allt ser bra ut på pappret, men i verkligheten är allting helt annorlunda, säger hon.

Åren i Sverige har lämnat djupa sår

Åren i Sverige, som skulle resultera i en masterutbildning har i stället lämnat Roxana med djupa sår – både psykiskt och ekonomiskt, beskriver hon.

– Jag vet en sak och det är att jag har förlorat allt. Mina pengar har gått till studieavgifter och nu har jag ingenting kvar. Om jag lämnar Sverige och åker tillbaka så vet jag inte vart jag ska ta vägen. 

Även Maryam oroar sig för hur det ska bli framöver. Tankarna snurrar i huvudet kring hur länge hon och hennes man kommer att få vara kvar i Sverige.

– Det är som ett konstant hot över mig och min man. Det är verkligen svårt. Även om jag betalar skatt, även om jag tjänar mina egna pengar, så räcker det inte. 

Hoppet lever om utbildning

För Maryam lever hoppet om att en dag kunna fortsätta sin masterutbildning på Göteborgs universitet.

Om Maryam skulle få arbetstillstånd hade hon kunnat studera och jobba samtidigt – men det nya försörjningskravet gör att det ser mörkt ut i nuläget att få stanna i Sverige. I väntan på beslutet från Migrationsverket letar Maryam nu efter andra jobb, med högre lön, som klarar kravet. 

En annan väg tillbaka till studierna är att i stället ansöka om studentvisum på nytt.

Då återstår 124 000 kronor i studieavgifter och för att ha råd behöver paret spara i ytterligare sex månader, berättar Maryam. Risken är dock att hon utvisas innan dess. 

– Jag vill verkligen återuppta mina studier och gå klart utbildningen. Men som situationen ser ut just nu, så vet jag inte om det kommer att gå, avslutar Maryam.

Artikeln är gjord i ett samarbete mellan studenttidningen spionen.se och studentradion Nordljud med stöd av Journalismfund Europe.