Vi blir fler och vi blir äldre. Det innebär färre som arbetar och fler som behöver vård och omsorg.

Därför behöver staten skjuta till betydligt mer pengar än vad som är planerat fram till år 2027.

Det är slutsatsen i en ny LO-rapport om välfärdens finansiering.

– Enligt våra beräkningar krävs det 51 miljarder kronor mer från staten år 2027 än vad som nu är beslutat för att välfärden ska kunna fortsätta vara på 2022 års nivå. Lägger man till den ambitionshöjning som vi tycker är absolut nödvändig, med i storleksordningen 50 000 fler medarbetare, så blir det ytterligare 35 miljarder, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.

Stora varsel

Ekonomin för Sveriges kommuner och regioner är just nu extra ansträngd. Den höga inflationen leder till att kommuner och regioner tvingas till extra stora pensionsavsättningar just i år och nästa år. Det kommer att märkas genom stora varsel inom välfärdsyrkena.

Just de kostnadsökningarna är tillfälliga och bör hanteras med extra anslag, ungefär som statsstöden under pandemin, enligt Johan Enfeldt.

Efterlyser nytt ersättningssystem

När det är avklarat vill LO se ett nytt ersättningssystem, där statens bidrag till kommuner och regioner skrivs upp automatiskt. Dels bör de kopplas till löneökningarna, dels till att befolkningen blir allt större och äldre.

– Kommunernas enda sätt att hantera en åldrande befolkning är att höja skatterna. Staten däremot har tillgång till helt andra skattebaser. Och därför vill vi att staten bör räkna om statsbidragen för att kompensera för det, säger Johan Enfeldt.

Har staten de pengarna?
– Det är en tydlig prioriteringsfråga. Den här regeringen har valt att göra en del skattesänkningar och de pengarna hade man kunnat använda till det här i stället. Dessutom är den svenska ekonomin väldigt stark och det hade inte varit svårt att under en kortare period finansiera den här tillfälliga pensionstoppen till exempel.

”Dyrt med privat välfärd”

Rapporten har också tittat på kostnaderna för så kallade marknadslösningar i välfärden, till exempel friskolor och privata utförare i hemtjänsten.

Här finns en hel del pengar att spara enligt LO. Att friskolor får samma skolpeng som kommunala skolor kostar till exempel fem miljarder extra varje år. Att vården använder mycket inhyrd personal, i stället för att själva anställa, kostar ytterligare fem miljarder.

– Dessutom räknar vi med tre till fem miljarder för att man har sålt lokaler och sedan hyr tillbaka dem, säger Johan Enfeldt.

Vilka blir konsekvenserna om inte statsbidragen höjs?
– Vi ser redan stora varsel i regionerna. Under lång tid har vi sett färre antal vuxna per barn i förskolan. I äldreomsorgen blir det hela tiden tuffare och tuffare att jobba. Och den utvecklingen kommer att fortsätta om inget görs.