Nu nalkas juletider och med detta svenskarnas absoluta konsumtionstopp.

Riksbanken meddelade i går att det inte blir någon höjd styrränta så fler känner säkerligen lite extra vind i seglen.

Realisationer och riktad reklam avlöser varandra. Nu späs hetsen på lite extra, handlandet drar i gång redan i november.

I dag är det handelspersonalens absolut värsta dag: Black Friday. 

Fler kunder, högre tryck, en nästintill aggressiv hets som spiller över på personalen. Handelsnytt har till och med satt ihop en överlevnadsguide för anställda. 

Fler svenskar riskkonsumerar

Men det är inte bara personalen riskerar att drabbas hårt av köphetsen under denna relativt nya köpfest. För många svenskar är det direkt förenat med risk. 

Snabbutcheckning, handla mer och få gratis frakt, betala nästa månad, dela upp betalningen, räntefritt. Strategierna för att få folk att handla mer är många. Tyvärr verkar trösklarna vara lägre än någonsin att skuldsätta sig. 

Det börjar med en smidig betallösning, kanske med en tillhörande en app, som samlar alla utgifter och skickar faktura.

En nota tickar på bortom bankkontot, inte lätt att följa. Kanske går det överstyr. För att täcka upp tar man sedan snabblån.

Och ett sådant tar man inte utan att en aggressiv marknadsföring om fler följer. 

Beroende av sin bank

Över en halv miljon betalningsförelägganden har just snabblåneföretagen skickat till Kronofogden. 

Demokrati, jämställdhet, innovation. Vi skryter ofta om att Sverige ligger i topp i internationella jämförelser. En lista vi toppar är inte direkt är en fjäder i hatten.

Jämfört med andra européer kniper svenska hushåll en bronsmedajl i skuldsättning. 

Att många lever i symbios med sin bank och är beroende av lånade pengar för att upprätthålla sin livsstil har visat sig vara ett problem, inte minst i kristider. Ändå fortsätter hetsen. 

Kan man inte handla hållbart i stället? Second hand och välgörenhet? 50 procent på smink och leksaker, är det verkligen en grej?

Ja, det är det. För många är det verkligen det. 

Dags för reglering

Det är kanske inte rabatterna som är problemet. Inte heller ska vi peka finger mot dem som delar upp julkostnader på två, kanske till och med tre löner.

Däremot är det under all kritik att köphetsen eldas på av kreditjättar vars affärsmodell mer eller mindre bygger på skadlig konsumtion. 

Nu närmar sig julen och hos Kronofogden publiceras en frågor och svar om att pausa utmätningarna för att skuldsatta ska kunna fira en god jul.

Samtidigt sköljer reklam-sms, mejl och digitala annonser över oss alla. Och detta är bara början. 

Nej, ingen skugga falla över den som får slantarna att räcka med hjälp av en rabatt eller två. Eller dem som efter att de trillat ner i skuldträsket försöker göra vad de kan.

Men är det inte dags att dra åt snaran på dem som skor sig på andras misär?