Från och med igår måste arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU tjäna minst 27 360 kronor för att beviljas arbetstillstånd i Sverige. Det nya lönegolvet, som regeringen infört, har kritiserats hårt både från arbetsgivarhåll och av de fackliga centralorganisationerna TCO och Saco. 

Men LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har en annan åsikt. Han och LO tycker att det är bra att det införs.

Varför landar LO och regeringen i samma ståndpunkt i den här frågan? 

– Det är en bra fråga. Fast vi har inte samma ståndpunkt. Vi vill ha arbetsmarknadsprövning. Vi tycker att det här är ett dåligt förslag, men att det är bättre än att ha det oreglerat. En oreglerad arbetskraftsinvandring är fullkomligt förödande för arbetare och lågavlönade i Sverige. Det öppnar helvetets portar.

Hur vill LO ha det då?

­– Vi tycker att i yrken och sektorer där det är brist på arbetskraft, där ska man släppa in folk för jobba. Men där det inte är brist, där det finns arbetslösa som kan ta jobben, där ska man inte släppa in folk. Vi kan inte betala skatt och a-kassa för människor som sedan blir utkonkurrerade av människor från andra länder.

Vilka fördelar ser ni med det nya lönegolvet?

– Det är inte så att missbruk och skit försvinner för att vi sätter en gräns på 27 000 kronor. Så länge det finns pengar att tjäna på att fuska kommer fusk finnas, men det här gör det lättare att upptäcka det. 

– Om någon tar hit okvalificerade arbetare och säger att de ska få 27 000 i lön, och det är mer än kollektivavtalet ger, så är det misstänkt. Man kommer åt fusket bättre än i dag men de nya reglerna kommer inte att stoppa det, där finns ingen universallösning.

Varför tycker ni annorlunda än TCO och Saco i den här frågan?

– Hur många akademiker har problem med låglönearbete? De har ju inte det här bekymret. Vi har en annan arbetsmarknad och det är därför vi kommer fram till olika synpunkter.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, oroas över att det höjda lönegolvet kan öka personalbristen. Hur ska vård och omsorg klara bemanningen? 

– Vi har 6,5 procent arbetslösa. Varför kan de inte se till att de kommer i jobb i så fall? Det skulle lösa problemet, det är flera hundra tusen, så det där är ju snömos. Om de har så låga löner att ingen vill jobba där, då får de väl höja lönerna i stället för att hämta billig arbetskraft från andra ställen. 

Kritiken gäller också att staten sätter ett lönegolv, vilket kan ses som ett intrång i den svenska modellen, där fack och arbetsgivare sätter lönerna. Hur ser du på det?

– Det är också snömos. Det är inte sant. Det här träffar inte svenska arbetare, det gäller inte EU-medborgare utan det handlar enbart om folk som kommer från länder utanför EU. 

Så funkar nya lönegolvet

Arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU måste från och med 1 november tjäna minst 27 360 kronor för att beviljas arbetstillstånd.

Beloppet motsvarar 80 procent av medianlönen i Sverige och följer SCB:s beräkningar. Det innebär att lönegränsen kommer att ändras en gång om året.

De om redan har arbetstillstånd i Sverige påverkas inte av de nya reglerna direkt. Däremot gäller de när de behöver förnya sina arbetstillstånd.