Vad är lönegolvet?

För att en arbetskraftsinvandrare ska få bo och arbeta i Sverige måste anställningen ge ”en god försörjning”. Den 1 november höjs gränsen för ”god försörjning” från 13 000 kronor i månaden till 27 360. Men lönen måste också vara i nivå med kollektivavtalet eller praxis för yrket, så i en del jobb kommer mer än 27 360 kronor att krävas.

Varför höjs lönegolvet?

Regeringen och SD vill att mindre kvalificerade jobb ska gå till personer som redan bor i Sverige. Ett annat motiv är att förhindra att arbetskraftsinvandrare utnyttjas och att företag konkurrerar med dumpade löner. Lagändringen bygger på ett förslag från S-regeringen.

Varför just 27 360?

Gränsen dras vid 80 procent av medianlönen i Sverige och det blir för närvarande 27 360 kronor (medianlönen är 34 200). SCB publicerar medianlönen i juni varje år. Regeringen utreder dock en höjning av lönegolvet till medianlönen (inte 80 procent av den).

För vem gäller lönegolvet?

Golvet gäller bara dem som invandrar från länder utanför EU. Säsongsarbetare är undantagna. EU-medborgare får jobba i Sverige utan krav på någon särskild inkomst.

Hur många berörs?

Förra året beviljades 24 117 personer arbetstillstånd i Sverige. Enligt Migrationsverket har ungefär var fjärde en lön som ligger under det nya lönegolvet, till exempel städare, trädgårdsarbetare och omsorgspersonal.

Kommer någon att utvisas nu?

Ja. Ett arbetstillstånd gäller i högst två år. De som redan har giltiga tillstånd får stanna tills dessa löper ut, men när de ansöker om förlängning gäller det nya lönegolvet. Migrationsverket undersöker nu hur många som riskerar utvisning därför att de inte klarar kravet.

Hur tas förändringen emot?

Arbetsgivarnas organisationer är starkt kritiska. De befarar att det blir svårt att hitta kompetent arbetskraft när arbetskraftsinvandringen försvåras. Medlingsinstitutet anser att staten lägger sig i lönebildningen genom att säga att kollektivavtalens löner i en del branscher inte är ”en god försörjning”.

Vad säger facken?

LO säger ja till det höjda lönegolvet men tror inte att fusk och utnyttjande av migrantarbetare kommer att upphöra. TCO säger nej och påpekar att oseriösa företag kan kringgå lönegolvet. Även Saco säger nej, med argumentet at/t en statligt bestämd lägstalön strider mot den svenska modellen.