Fackledaren Ala flydde från KGB – nu utvisas hon till Belarus
”Vi visste att det var farligt. Vi gjorde det ändå. Människor vågade.” Den belarusiska fackföreningsledaren Ala Tsvirko trotsade Lukasjenko och organiserade strejk mot valfusket 2020. Nu utvisas hon från Sverige.
Fackligt aktiva Ala Tsvirko, Belarus, har fått avslag på sin asylansökan.
Redan före presidentvalet i Belarus den 9 augusti var stämningen spänd.
– Alla fattade att de skulle förfalska valresultatet igen, säger Ala Tsvirko, ingenjör på den stora lastbilstillverkaren MAZ i Minsk och en av de oberoende valövervakare som inte tänkte låta fusket passera obemärkt.
När president Aleksandr Lukasjenko påstod sig ha vunnit med 80 procent av rösterna gick hundratusentals människor gick ut på gatorna i protest.
Snart cirkulerade bilder på fängslade och svårt misshandlade demonstranter, många bara i tonåren.
Tvingades säga upp sig
På en rad stora industrier gick arbetare och tjänstemän i strejk. Vid MAZ, ett av de största, statliga företagen, bildades en oberoende fackförening i spåren av strejken. Ala Tsvirko valdes till vice ordförande.
– Vi hjälpte dem som hade avskedats från MAZ, och vi hjälpte dem som hade gripits, säger Ala Tsvirko.
I november 2020 organiserade det nybildade facket ännu en strejk, nu för kravet att få överlägga om arbetsmiljön.
I december tvingades Ala Tsvirko att säga upp sig. Hennes chefer tillsammans med KGB:s agenter på företaget hotade med att flera av hennes arbetskamrater annars skulle få sparken.
KGB letade efter henne
Som arbetslösa fortsatte Ala och hennes kamrater inom facket sitt politiska arbete. Den 17 november 2021 greps Artem Zhernak, ordföranden i fackklubben. Han dömdes senare till fyra och ett halvt års fängelse, något som Arbetet har rapporterat om.
Dagen efter, den 18 november, blev Ala Tsvirko uppringd av sin dotter när hon var ute och handlade: ”Mamma, kom inte hem. De är här och letar efter dig.”
Tursamt nog hade Ala Tsvirko sitt pass med sig. Medan hon tog sig till vänner i en annan stad sökte KGB igenom lägenheten hemma i Minsk och förhörde hennes dotter och man. Frågorna handlade om Ala, vilka hon var vän med och var hon befann sig.
– Mina vänner gav mig lite kläder. Efter några dagar flydde jag vidare till Ukraina. Allt jag hade rymdes i en liten ryggsäck.
Få får stanna i Sverige
Ala Tsvirko, en eftertänksam och lite tystlåten kvinna, är svår att föreställa sig i den dramatiska scenen. Hon gick till Ukraina till fots. Var hon passerade gränsen vill hon inte säga: Den hemliga övergången används fortfarande av belaruser på flykt.
När Ryssland invaderade Ukraina hade Ala Tsvirkos ansökan om asyl ännu inte hunnit behandlas. Hon flydde vidare till Sverige, där hennes syster bor sedan tidigare.
Från Stockholm har Ala Tsvirko hållit kontakt med Artem Zhernaks anhöriga. Och med fackliga företrädare som har flytt från Belarus till andra länder.
Men medan många belaruser på flykt har fått uppehållstillstånd i Polen, Tyskland och Litauen gör Sverige en annan bedömning. Ytterst få får stanna.
Fakta
I juni 2023 fastslog ILO att Belarus inte bara kränker fria och demokratiska fackföreningar i landet, utan också utsätter företrädare för fria fackföreningar för hot, trakasserier och frihetsberövanden. 44 fackliga företrädare sitter fängslade i Belarus.
Migrationsdomstolen var inte enig när den tog ställning till Ala Tsvirkos fall. En nämndeman ansåg att hon riskerar förföljelse i Belarus och borde få uppehållstillstånd i Sverige som flykting.
Ala Tsvirko har fått stöd av bland andra LO, TCO och Olof Palmes internationella center.
Olagligt att bilda en fackförening
I sina avslagsbeslut ifrågasätter inte Migrationsverket och Migrationsdomstolen att Ala Tsvirko har organiserat strejker och bildat en fackförening som anses olaglig i Belaurs.
Myndigheterna är också medvetna om att Ala Tsvirko anklagas för uppmaning till förbjuden politisk aktivitet och andra handlingar som är brottsliga i Belarus.
Men Migrationsverket pekar på att Ala Tsvirko inte avskedades från MAZ utan sa upp sig själv, låt vara efter påtryckningar. De svenska myndigheterna noterar att Ala Tvirkos man visserligen satt fängslad i två veckor efter förhöret med honom, men att ingenting har hänt honom eller dottern sedan dess.
Att det gick ganska lång tid från det att Ala Tsvirko sade upp sig till dess att KGB kom till hennes hem tyder på att belarusiska myndigheter inte är så intresserade av henne, bedömer Migrationsverket, som inte tror att det finns någon hotbild mot Ala Tsvirko i hemlandet.
Senast den 9 oktober måste hon ha lämnat Sverige. Ala Tsvirko är övertygad om att repressalier väntar om hon åker hem.
– Vi är fyra som står åtalade för brott tillsammans. Av dem sitter Artem Zhernak och Daniil Tjevnakov i fängelse, dömda till fyra och ett halvt respektive fem år. Jag och den fjärde personen är ännu fria – helt enkelt därför att vi lyckades fly i tid, säger Ala Tsvirko.
Migrationsverket har frågat Ala Tsvirko varför hon tror att det dröjde innan säkerhetspolisen kom för att gripa henne. När hon inte kan inte svara på varför KGB agerar som de gör, bara gissa, anser Migrationsverket att hennes förklaringar är ”spekulativa” och inte godtagbara.
Ala Tsvirko konstaterar att hon inte kan svara för det godtyckliga och slumpmässiga i KGB:s agerande. Kanske har diktaturen helt enkelt svår med logistiken.
– Efter valet och protesterna 2020 tog det tid innan de tog itu med alla. Fängelserna blev fulla, det kan sitta åtta fångar i en cell för tre. Processen pågår fortfarande.
