Bärplockaren Joy från Thailand får ut 17 kronor i timmen
70 timmar i veckan. Inga lediga dagar. I tre månader. För det får bärplockaren Joy Phubutta ut runt 15 500 kronor. Han är nöjd. Andra har det värre. I fjol åkte paret Tongdee hem skuldsatta.
Joy Phubutta är lantbrukare i grunden. Det är nästan alla bärplockare som kommer hit. Han gör sin femte säsong i Sverige.
Klockan är 06.02 på lördagsmorgonen när flakbilen lämnar Åsele. I alldeles för hög hastighet går färden längs de smala norrländska landsvägarna medan solen stiger och dimman dunstar.
Först en dryg timme senare stannar bilen vid slutet av en skogsväg. Det är säsongens sista dagar. Områdena närmast Åsele är utplockade.
I september är dagsljuset dyrbart men att köra några extra mil kan betala sig i form av en orörd myr.
– Vi hoppas få ihop 60–70 kilo per person i dag, säger Joy Phubutta.
Han och två av kollegorna i bilen kommer från Isan, Thailands fattigaste och folkrikaste region. Den fjärde kommer från Chiang Mai i norr. Ingen av dem kände varandra innan resan till Sverige.
De kränger på sig rissäckar med påsydda axelremmar, en egentillverkad lösning hemifrån. Tar en hink i ena handen, en räfsa i den andra. Går sedan åt olika håll.
Skogen är tyst. Gummistövlarna gör knappt något ljud i den blöta terrängen. Men snart skär rop på thailändska genom kylslagen morgonluft. Bärplockarna kommunicerar om var lingonriset är som tätast.
Rekryteras i byarna
Joy Phubutta är lantbrukare i grunden. Det är nästan alla bärplockare som kommer hit. Han gör sin femte säsong i Sverige. Migrantarbetet här har finansierat en högre levnadsstandard hemma.
– Jag har ett fint hus. Och jag har köpt en ny bil, en Toyota pickup, säger han.
Många bärplockare rekryteras i byarna av thailändska bemanningsbolag men Joy Phubutta kom till Västerbotten via en annons.
– Det var när jag var i Bangkok och jobbade som byggnadsarbetare. Jag brukade göra det mellan odlingssäsongerna. Nu när jag inte åker till Bangkok så reser jag till Sverige i stället, säger han.
Bärplockarnas tempo är högintensivt. Blicken skannar snår och sly, stegen är säkra och snabba. Att hänga med är som ett träningspass.
Plockarna pausar bara för att rulla cigaretter eller rensa räfsan på sly. Sedan fortsätter arbetet med cigaretten hängande i mungipan.
Joy Phubutta plockar fram tobaken ur magväskan med det moderiktiga mönstret.
Får betala för allt själva
– Jag gillar naturen här. Det är lugnt och skönt, som hemma på risfältet, säger han.
– Ibland när jag är i Thailand saknar jag Sverige. Om jag kunde hitta mer jobb skulle jag gärna vara här halva året.
Det kostar att säsongsarbeta i Sverige. Tillstånd, flygbiljetter, försäkringar, boende, mat och bensin ska betalas. Alla kostnader ligger på bärplockarna.
– Vi betalar 150 000 bath för allting. Då ingår flyget, bostad här, bilen, säger Joy Phubutta.
I svensk valuta motsvarar summan strax över 45 000 kronor.
Det täcks av den kollektivavtalade lönen som ligger på 24 000 kronor i månaden. Men efter utgifter och skatt återstår bara några tusenlappar. För att tjäna mer än så måste Joy Phubutta plocka tusentals kilo bär.
Jobbar 12 timmar per dag
Varje kilo räknas. Men det är först när bärens samlade värde överstiger den avtalade lönen som den överskjutande delen tillfaller plockaren.
Hur snabbt den nivån kan nås avgörs av bärtillgång och kilopris, två faktorer bärplockarna helt saknar möjlighet att påverka.
– I år var det varmt i början av sommaren så vi har haft mindre bär. Det här har varit ett svårt år med väldigt hårt jobb, säger Joy Phubutta.
Lönen betalas först vid hemkomsten till Thailand. I vanliga fall brukar Joy Phubutta få ungefär 100 000 bath, motsvarande 31 000 kronor.
– Men i år tror jag att jag får 50 000 bath.
Den lördag som Arbetet följer Joy Phubutta varar arbetsdagen, inklusive körtid och invägning av bären, i nästan tolv timmar.
Den enda riktiga rasten är en timslång lunchpaus. Han har hunnit med 10,5 timmars effektiv plockning.
– Vi jobbar varje dag i veckan. Vi brukar plocka tills klockan är fem–sex, säger Joy Phubutta.
Så mycket bär måste thailändarna plocka
För att bärplockarna ska beviljas arbetstillstånd i Sverige tecknar de thailändska bemanningsföretagen hängavtal med Kommunal. Via avtalet får bärplockare en garantilön som säsongen 2023 uppgår till runt 24 000 kronor i månaden innan skatt. Dessutom får de semesterersättning på runt 3 000 kronor.
Men större delen av garantilönen äts upp av kostnader. Bärplockarna betalar själva för tillstånd, flygbiljetter samt mat och boende i Sverige.
För en bärplockare som är i Sverige i tre månader ger garantilönen ett överskott på runt 15 000 kronor efter skatt.
Bärplockare som plockar till ett värde större än garantilönen ska få behålla mellanskillnaden.
För en plockare som stannar tre månader i Sverige innebär det att hen måste plocka bär för runt 72 000 kronor – motsvarande tusentals kilo – innan den överskjutande delen går till den egna plånboken.
Även ett dåligt bärår kan plockarna tjäna mer än vad de hade gjort hemma. I de thailändska glesbygdsprovinserna, som Isan som de flesta bärplockare kommer ifrån, uppgår en genomsnittlig månadslön till strax över 8 000 bath. Det motsvarar ungefär 2 500 kronor.
Källor: Arbetet, ETI Sverige, Kommunal, The Nation
Tjänar 17 kronor i timmen
Under bärsäsongen arbetar Joy Phubutta lågt räknat 900 timmar. Enligt hans egen uppskattning kommer det i år att ge en timlön på strax över 17 kronor.
I år betingar lingon 10 kronor per kilo, blåbär 15 kronor och de dyrbara hjortronen 80 kronor.
Tillbaka i Åsele lastar Joy Phubutta och de andra av plastbackarna fyllda av lingon på Bothnia Bärs anläggning. Vågen visar att de har plockat 400 kilo. Dagen överträffade förväntningarna.
Arbetet har inte kontaktat företagsledningen innan besöket. Det väcker oro bland den thailändska administrativa personalen.
En av dem räcker över en telefon. I andra änden av linjen finns Bothnia bärs försäljningschef Amanda Gustafsson.
– Journalister är ju inte mina favoritmänniskor just nu, säger hon.
Försäljningschefen vill inte utveckla varför hon ogillar journalister. Men inför säsongen nekade Migrationsverket arbetstillstånd till 150 av de totalt 440 thailändare som Bothnia Bär erbjudit jobb i Sverige.
Ett unikt beslut som följde på medieuppmärksamhet kring bärplockarnas villkor.
Arbetstiderna är olagligt långa
Formellt är Joy Phubutta och kollegorna anställda av ett thailändskt bemanningsföretag men de plockar på uppdrag av den finska bärgrossisten. Samma upplägg används av alla stora bärföretag.
– Jag tycker inte om att ni stör våra plockare när de ska arbeta, men om de har sagt ja så har ni ju rätt till det, säger Amanda Gustafsson.
Bothnia Bär inhyser sina plockare i ett tidigare elevhem. Lokalerna är rymliga och rena. Men 2021 stängdes boendet efter att miljöförvaltningen hittat ”mögeltillväxt och bristfällig ventilation”.
Liknande historier upprepar sig varje år. Några dagar innan Arbetets nedslag i bärskogen stänger Ljusdal ett boende kopplat till företaget Norrskensbär. Kommunens miljöinspektörer vittnar om att inomhusluften är svår att andas.
Ansvaret för bärplockarnas arbetsmiljö är delat mellan kund- och bemanningsföretag. Arbetstiderna är olagligt långa. Det påstås ofta vara en förklaring till de bilolyckor bärplockarna återkommande är inblandade i.
– Egentligen har de avtal på 40 timmars arbetsveckor men de är ute mycket längre än så, säger en svensk anställd på Bothnia Bär.
Bärföretagets ledning har inte svarat på frågor om de långa dagarna. Eller den låga ersättningen.
Polisutredningar mot bärföretag
Bärsäsongen 2022 fick ett tumultartat slut. 250 thailändska bärplockare uppgav att de utnyttjats i svenska bärskogar.
”Redan efter en månads arbete var vi som zombier. I slutet av säsongen var allas händer och fötter trasiga och de flesta av oss hade gått ned 5–15 kilo i vikt”, skriver bärplockarna i ett brev till Sveriges regering.
Hundratals fall av människohandel/människoexploatering utreds nu av riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vid Åklagarmyndigheten.
Dessutom anmälde Migrationsverket bärjätten Polarica, ett av de största företagen i branschen, för ett hundratal fall av människohandel.
Svensk polis lade ned ärendet. Men företaget har anmälts även i Finland och där fortgår utredningen.
Polaricas vd häktades i oktober 2022. Han släpptes i december men är belagd med reseförbud.
En finsk tjänsteman på näringsdepartementet misstänks för mutbrott i ärendet.
Finsk polis har beslagtagit över en miljon euro av företagets tillgångar.
Även det thailändska bemanningsföretag som Polarica samarbetat med utreds. Thailändsk polis har genomfört husrannsakningar i Bangkok.
Vill komma tillbaka nästa år
Men Joy Phubutta talar väl om Bothnia Bär. Det gör Nattahaphong Sagate också.
– Det här är första gången jag är i Sverige men jag vill komma tillbaka nästa år, säger han.
Nattahaphong Sagate är arbetslagets chaufför. Några timmar tidigare har han stannat till under resan tillbaka mot Åsele, hoppat ut ur bilen, blek och kallsvettig frågat Arbetets utsända om kaffe.
Sett till folkmängd är Åsele, 15 mil väster om Umeå, en av Sveriges allra minsta kommuner. Men under sommaren ökar befolkningen kraftigt.
Tre stora bärföretag är baserade här. De har köpt upp skolbyggnader och tomma lokaler för att inhysa den arbetskraften. Men även vanliga hyreshus har fyllts av bärplockare.
I söndagsmorgonens gryning syns bara thailändare på gatorna.
”Snälla ge er av”
Arbetet möter några bärplockare i en port. De svarar ja på frågan om att göra dem sällskap och poserar glatt för fotografier.
Då kommer en ung thailändsk kvinna i finare kläder ut och viskar någonting. Stämningen förändras omedelbart.
– Förlåt men företaget ringde. De vill inte att ni tar bilder, snälla ge er av, säger en bärplockare.
Flakbilen stannar till längs skogsvägen. Sex bärplockare har trängt in sig trots att max fyra kan färdas lagligt i modellen.
Saian Tongdee kliver ut från förarsätet och för samman händerna till en hälsning. Blicken är både ängslig och angelägen.
– Är ni svenskar? frågar han.
– Kan ni hjälpa om vi inte får lön?
Fick inte sin lön
Saian och hustrun Meao Tongdee är bärveteraner. De berättar sin historia vid elden där frukosten tillagas. Ris, fläsksvål och älgfilé som de fått av en jägare.
– Vi har varit i Sverige fem år och i Finland ett år, säger Meao Tongdee.
– Vi är bägge från Isan men vi träffades i Bankkok när vi var där och jobbade.
De har lånat pengar för att komma till Sverige. Nästan alla bärplockare lånar för att finansiera resorna. De anländer skuldsatta, en välkänd riskfaktor för exploatering.
Vem vågar protestera mot usla villkor om du pantsatt din mark för att betala biljetten?
– Ibland har vi jobbat för bra företag, ibland för dåliga, säger Saian Tongdee.
I fjol hände det som inte fick hända.
– Vi fick inga pengar. Nu är vi skyldiga 40 000 kronor var. När jag kom tillbaka till Thailand gick jag till polisen men jag fick ingen hjälp, säger Saian Tongdee.
Har inte råd med kaffe
I år har det thailändska bemanningsföretag som rekryterat dem lovat att betala ut lönen innan hemresan.
– Om vi inte får betalt i tid så tänker vi inte åka hem. Då tänker vi strejka, säger Saian Tongdee.
Innan de ger sig ut på myren dricker de ett avkok av sprängticka. Helst hade de köpt kaffe förklarar Saian Tongdee. I stället plockar de trädsvampar.
– Vi har inte råd att gå till Ica. När vi ser en svamp stannar vi bilen och tar ned den. Vi vet att de är dyra.
”Jag kommer inte tillbaka”
En vecka senare, i slutet av september, kontaktar Arbetet återigen Saian Tongdee. Det är bara dagar kvar till hemresan. Från boendet i Åsele berättar han att lönen precis satts in på hans thailändska konto.
Saian Tongdee fick runt 50 000 bath, drygt 15 000 kronor. Hustrun fick lika mycket.
Det är en lättnad. Men pengarna räcker inte till att betala fjolårets skulder. Och Saian Tongdee har fått nog.
– Jag har varit här i Sverige i fem år nu, säger han.
– Jag kommer inte tillbaka, det är bättre i Thailand.
Bärplockning i Sverige
Sedan slutet av 00-talet domineras den kommersiella bärplockningen nästan helt av thailändsk arbetskraft. Bärplockarna rekryteras och hyrs ut av thailändska bemanningsbolag och hyrs därefter ut till svenska bärföretag.
Problemen med usla villkor och obetalda löner har existerat lika länge som de thailändska bärplockarna funnits i Sverige. 2013 gick hundratals bärplockare i strejk sedan de blivit lurade på sammanlagt två miljoner kronor. En av plockarna begick självmord på fackföreningen Kommunals toalett i Umeå.
De thailändska bärplockarna har konkurrerat ut extraknäckande svenska plockare och, i hög utsträckning, så kallade friplockare från Östeuropa som reser till Sverige visumfritt. Parallellt med, och delvis som ett resultat av den utvecklingen, har priset på bär sjunkit. Under 1980-talet fick plockare runt 60 kronor i dagens penningvärde för ett kilo blåbär. I dag ligger priset runt 15 kronor kilot.
Även om det svenska bärföretaget sköter sig kan de thailändska plockarna bli blåsta på lönen. Svenska företag betalar ersättning till de thailändska bemanningsbolag som är plockarnas arbetsgivare. Det finns många vittnesmål om att dessa bemanningsbolag betalat ut felaktiga löner – eller inga löner alls.
Nästan alla bärplockare kommer från Isan, Thailands fattigaste och folkrikaste provins. Under 2023 beviljades totalt 5 372 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare. Det är en minskning från 6 594 år 2022.
Källor: Arbetet, ETI Sverige, Dagens Arena
Video från YouTube
Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.
