Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen får 200 miljoner kronor mer. Regeringen lägger fram det som en satsning, pengarna ska enligt ett pressmeddelande gå till att ”hantera en ökad arbetslöshet och att höja kvaliteten i myndighetens kontrollarbete”.

Arbetsförmedlingen beräknade dock i juli att myndigheten behöver 770 miljoner kronor i höjt förvaltningsanslag nästa år för att man ska kunna möta arbetslösheten som väntas öka.

Samrådsyttranden

Statsbidragen för samrådsyttranden avskaffas. LO kämpade hårt för detta stöd som infördes i fjol med 25 miljoner kronor.

Stödet, som betalas ut via Arbetsförmedlingen, ska ersätta facken när de är med i samråd innan en person som söker arbete blir anvisad till ett subventionerat jobb eller en praktikplats. I budgeten för 2025 läggs inget alls på detta.

LO-ekonomen Torbjörn Hållö kommenterar förslaget på X (fd Twitter): ”Om man vill få bort oseriösa företag som lever på bidrag så är det mycket dåligt att sluta finansiera kontrollen.”

Jobbmatchning

Nästa år skulle budgeten för matchningstjänsterna, som lagts ut på privata aktörer, beräknas på 74 000 deltagare per månad. I budgeten skär regeringen ner på dem till 50 000 personer.

Introduktionsjobben

Introduktionsjobben för nyanlända och långtidsarbetslösa dras ner med över en tredjedel.

Etableringsjobben

Här gör regeringen en satsning och öronmärker 2,4 miljarder i budgeten för genomförandet. Det som skiljer etableringsjobben från exempelvis introduktionsjobb är att ersättningen från staten går direkt till arbetstagen istället för till arbetsgivaren.

Målet är en tillsvidareanställning med vanlig lön efter max två år. Arbetsmarknadens parter kom redan för sex år sedan överens om de första villkoren kring etableringsjobben. Nu föreslås de alltså slutligen att sjösättas under 2024. 

Sammanfattningsvis: Utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (som exempelvis de som nämns här ovan) föreslås minska med totalt drygt 2 miljarder kronor 2024.

Nytt jobbskatteavdrag

Nytt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Förslaget om ett nytt jobbskatteavdrag beräknas till 11 miljarder kronor och är därmed det enskilda budgetförslag som beräknas kosta mest. 

Ungefär 4,3 miljoner personer kommer att få del av det utökade jobbskatteavdraget enligt prognoserna. Som mest kommer skatten att minska 271 kronor i månaden för dem, enligt regeringens beräkningar.

Arbetet har dock tidigare skrivit om hur den automatiska justeringen av skatten på grund av inflationen, den så kallade indexeringen, innebär en högre skattesänkning än regeringens nya jobbskatteavdrag.

Pengar till kommuner och regioner

Statsbidragen till kommuner och regioner föreslås nästa år att höjas med 16 miljarder. Organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har dock räknat med ett samlat underskott på 28 miljarder kronor inför nästa år.

”Pengarna hjälper, men de räcker inte till. Det är fortfarande ett stort gap i förhållande till de utmaningar som vi står inför. Så pass stort att man måste fortsätta hålla igen och effektivisera för att kunna hantera ekonomin långsiktigt”, sa SKR:s ordförande Anders Henriksson till TT, i samband med att beloppet offentliggjordes för några dagar sedan.

Vuxenutbildning

Regeringen gör en satsning på yrkeshögskola/ komvux med 1 747 miljoner för 2024 (studiemedelskostnader inräknat). Det motsvarar ungefär 16 500 ytterligare helårsplatser i regionalt yrkesvux under 2024.

Studieförbunden föreslås få 250 miljoner mindre nästa år. Folkhögskolorna får sammanlagt 100 miljoner extra under nästa år. Det ska ställas mot att Folkbildningsrådet beräknar att 440 miljoner extra behövs för att möta inflationskostnader.