Lobbyföretaget Kreab blev känt för den breda publiken när Dagens Industri 2015 avslöjade att företaget på näringslivets uppdrag arbetade för att göra Sverigedemokraterna mer positiva till välfärdsföretagen.

De lyckades över hövan.

Efter en rad träffar tyckte SD plötsligt att det var finfint att utländska riskkapitalkoncerner förde ut svenska skattepengar till skatteparadis i stället för att använda dem till utbildning och hälsovård.

Och med det lyckade resultatet stod andra i kö.

I maj 2016 avslöjade Expressen att inte bara huvudorganisationen Svenskt Näringsliv utan också tobaksbolaget JTI Sweden, Företagarna, LRF och vårdjätten Capio hade uppvaktat SD.

Och nu har jag alltså fått ett förslag från Kreab att söka en plats hos dem och bli en av deras lobbyister.

Näringslivets organisation pumpar ut hat

Jag är inte ensam. Men först när den socialdemokratiska riksdagsledamoten Sofie Eriksson och Arbetets Daniel Swedin också fick förfrågningar från lobbyfirmor stod det klart att det hela är en del av en omfattande rekryteringskampanj.

Den naturliga följdfrågan blir hur mycket pengar lobbyföretagen egentligen har när de försöker dammsuga marknaden efter nya förmågor.

Svaret är att de har extremt stora summor att röra sig med.

Till valet 2018 visade Dagens Arena i en sammanställning att borgerliga tankesmedjor/lobbyister fick 200 miljoner kronor årligen av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

Det sammanlagda stödet till vänsterinriktade tankesmedjor uppgick bara till en tjugondel, tio miljoner kronor.

2022 avslöjade Dagens Etc att en snudd på okänd organisation, Näringslivets mediaservice, under många år regelbundet hade besökt riksdagen för att bearbeta riksdagsledamöter från M, KD och från riksdagens kanske mest lobbystyrda parti Liberalerna.

Näringslivets mediaservice sitter i samma lokaler som Svenskt Näringslivs tankesmedja Timbro och har på senare tid blivit beryktade för att sprida aggressivt hat mot Socialdemokraterna och LO och facket.

Glöm inte Primegate

Förebilden till denna typ av hatfylld lobbyism finns mycket tydligt inom den amerikanska högern. Och inför valet 2022 såg vi att aggressiv lobbying också spreds till enskilda sakfrågor i Sverige.

Med furiösa anklagelser lyftes sakfrågor som kriminalitet, invandring, migration och – ju närmare valet kom – bensinpriserna.

I en välregisserad lobbykampanj turades de borgerliga partiledare om att stå vid bensinpumpar och hata ”Socialdemokraternas bensinpriser”.

”Bensinupproret” samlade bilar från när och fjärran.

Dagen efter valet var hela bensinfrågan bortblåst och ”Bensinupproret” upplöstes i enskilda atomer och har därefter aldrig återfunnits.

Och bensinpriset ligger ju, som alla vet, i dag på nästan exakt samma nivå som före valet.

Bensinpriserna var aldrig något politiskt mål. Bensinpriserna lyftes endast i en smart hatkampanj för att vinna valet.

Ett annat ”uppror” i samma anda; ”energiupproret”, skapades av Näringslivets mediaservice, men lyckades aldrig få samma schwung i sina spyfyllda hatinlägg.

När Primegate exploderade 2010 med avslöjandet att lobbyföretaget Prime anlitats av Svenskt Näringsliv och avlönade centrala socialdemokrater för att driva partiet längre åt höger svarade de socialdemokrater som rekryterats att de bara ville att partiet skulle bli mer ”tillväxtvänligt”.

Att jobba ”tillväxtvänligt” har därefter blivit en återkommande förklaring från politiker som raskt efter avslutad partikarriär sadlar om och blir lobbyister.

Men hur påverkas egentligen tillväxten av lobbying?

Jo, till stor del tvärtom, skriver myndigheten Tillväxtanalys i en rapport som kom nu i somras.

Lobbying skadar tillväxten

Bland annat kan den viktiga strukturomvandlingen äventyras av snedvridande lobbying, ett annat fenomen är att lobbying ökar inträdesbarriärer. Lobbying ser till så att ingen som kan göra saker bättre släpps in på marknaden.

Resultatet är logiskt. Företagen struntar i Sveriges tillväxt. Företagets egen vinst är den enda ledstjärna.

För att komma till rätta med lobbyismens avigsidor vill myndigheten Tillväxtanalys att Sverige inför ett transparensregister. Något sådant har vi inte i Sverige i dag men det finns i många EU-länder och det rekommenderas av såväl OECD som Europarådets antikorruptionsorgan GRECO.

Tillväxtanalys oroar sig också i rapporten för den ökade förekomsten av det som kallas ” astroturf-lobbying”.

Det är när ”intresseorganisationer eller företag etablerar en falsk gräsrotsrörelse för att få det att framstå som att det finns en bred opinion i frågorna de driver”, som rapporten skriver.

Och där har vi gått varvet runt.

Bensinupproret och energiupproret. Vilket blir nästa fabricerade ”uppror” som Svenskt Näringsliv har tänkt dra igång genom någon av alla lobbyorganisationer de finansierar med miljardbelopp?

Och vilka personer vill Svenskt Näringsliv ska stå näst på tur för att dränkas i lobbyorganisationers hat, hån och spyor i framtidens ”astroturf”-fekalier? Vilka socialdemokrater och andra som i demokratisk ordning inte har samma åsikter som Svenskt Näringsliv eller Tidöpartierna ska få sina privatliv nedsolkade?

Så nej tack, lobbyföretag. Jag vill inte jobba med er.