Målareförbundet har just nu, 23–25 augusti, kongress om att upplösa förbundet och bli en del av Byggnads.

Styrelsen är för detta med undantag för två styrelseledamöter som har reserverat sig.

Många målare i förbundet, däribland vi, som varit aktiva medlemmar i många år, motsätter oss detta och vill bevara och stärka Sveriges äldsta nu existerande fackförbund.

När Målareförbundet bildades 1887, hade det inte 13 000 medlemmar som i dag. Det hade heller inte de tillgångar förbundet har idag utan verkade under svåra förhållanden och fick börja från noll.

Lön, arbetsvillkor och yrkesstolthet

Målarna slöt sig samman för att hävda sin lön, sina arbetsvillkor och sin yrkesstolthet.

I dag står vi starkare på grund av deras beslut att organisera sig. Men vi behöver fortfarande hävda samma sak som dem, om än i en annan tid.

Ledningen hävdar nu att det blir för dyrt att stå kvar som eget förbund. Vi kan tvingas att höja avgiften och då riskera att många går ur. Ombudsmän skulle behöva sägas upp vilket skulle försämra servicen för medlemmarna.

Finns tre lösningar

Det finns dock lösningar. Här är några förslag på hur vi kan göra för att leva vidare som eget förbund, så länge det finns behov av målare.      

  1. Höj ombudsmännens pensionsålder till samma läge som gäller för målarna, alltså 67 års ålder.

    Vi som undertecknar detta är för en sänkning av pensionsåldern rent generellt och tycker det borde vara en fråga för förbundet att driva. Däremot finner vi det omotiverat att ombudsmännen ska ha bättre pensioner än medlemmarna, speciellt med tanke på att de inte protesterade när medlemmar fick höjd pensionsålder.

    Ombudsmännens frikostiga pensioner betalas i nuläget av medlemmarna. I stället kan vi lägga dessa pengar på att låta vanliga målare som har förtroende av sina kollegor, jobba fackligt på deltid. Medlemsservicen skulle då bli bättre.
  2. Slopa trygghetsavtalet

    Detta avtal som innebär att ordföranden och vice ordförandena (2 st) ges en reträttpost på förbundskontoret om de inte blir omvalda. Varför ska någon som inte blir vald få en gräddfil? Det finns möjlighet att ta upp penslarna och börja jobba som målare igen.
  3. Lägg ner representantskapet, repskapet, och återinföra direktdemokratin inom förbundet.

    Repskapet innebär att medlemmarna ska rösta fram ett mindre antal medlemmar som får rösträtt. Trots ett mycket lågt valdeltagande i dessa val får de utvalda därmed all makt vid val av styrelser och kongressledamöter. De beslutar också om lokalavdelningens budget och verksamhet.

    En fullbetalande medlem utanför repskapet har därmed ingen rösträtt att använda i aktuella och avgörande frågor. Alltså ingen direktdemokrati, vilket vi hade innan repskapet infördes på nittiotalet.

    Ett återinförande av demokratin skulle ge medlemmarna större inflytande och göra det meningsfullt att gå på mötena, samt spara in på kostnaderna eftersom repskapet ger en byråkratisk och kostsam överbyggnad. Utan repskapet kommer alla medlemsmöten vara ”skarpa” i meningen att majoriteten beslutar.

Medlemmar ska styra förbundets riktning

Vi tycker att medlemmarna ska styra förbundets riktning. Exempelvis kan vi börja att hålla medlemsomröstningar om avtal och lönekrav.

Och om förbundet verkligen kämpar för löneförhöjningar som kompenserar för inflation och prisökningar så tror inte vi att medlemmarna ser några problem med en höjning av medlemsavgiften. 

Överhuvudtaget tycker vi att förbundet ska lyssna mer på sin största tillgång, medlemmarna, i stället för att lydigt följa direktiven uppifrån LO. 

Länge leve Målareförbundet!