– Vi kvinnor får inte fast anställning, ägaren ersätter oss som har arbetat här länge med inhyrda. Vi får höra att vi måste stanna hemma när han hyr in. Lönerna vi får är som slavlöner.

Så sa den fackligt förtroendevalda lantarbetaren Claudene van Wyk till Arbetet när hon 2019 beskrev villkoren på den sydafrikanska vingården Leeuwenkuil Plase.

Vinföretaget reagerade kraftigt. ”Facket matar dig med lögner”, skrev verksamhetschefen i ett mejl till Arbetet.  

Kort därefter fick Claudene van Wyk sparken

”Hon har skadat bilden av företaget genom att tillhandahålla falsk information”, motiverade Leeuwenkuil avskedet.

Claudene van Wyks fackförening CSAAWU hävdade i stället att vingården ville statuera ett exempel och skrämma andra anställda till tystnad. 

Fyra år senare, efter att pandemin kraftigt försenat processen, river Sydafrikas arbetsdomstol nu upp avskedet

Arbetsdomstolen ger bakläxa

Det innebär inte att Claudene van Wyk får tillbaka sin anställning, utan att hennes fall återförs till den lägre instans som tidigare gått på arbetsgivarens linje men nu tvingas pröva fallet på nytt.   

Arbetsdomstolen beslutar också att en ny funktionär ska leda förhandlingarna, eftersom den förre ”inte tänkte igenom de fakta som förelåg ordentligt”.    

Jobbar som daglönare

Sedan avskedet jobbar Claudene van Wyk som daglönare på olika vingårdar i Västra Kapprovinsen. Fackföreningen har ännu inte lyckats nå henne för att diskutera framgången i arbetsdomstolen. 

Avstånden är stora, ombudsmännen är få och lantarbetarna har sällan mobiltelefoner. 

– De flyttas från gård till gård och det är svårt att veta var de är, men våra organisatörer letar efter henne, säger Trevor Christians, ordförande för CSAAWU. 

Betalade under minimilön

Leeuwenkuil har upprepade gånger varit i blåsväder sedan missförhållanden avslöjats på företagets vingårdar. 

2016 fick dokumentären Bittra druvor stort genomslag när den sändes i SVT:s Uppdrag granskning. 2017 visade en granskning Systembolaget lät genomföra att företaget betalade lägre ersättning än den lagstadgade minimilönen

När Claudene van Wyk fick sparken var Leeuwenkuil en av de sydafrikanska vinproducenter som sålde störst volymer i Sverige. I dag är läget ett annat. 

Företaget hävdar att dess försäljning minskat med 380 000 liter vin till följd av negativ uppmärksamhet efter Arbetets reportage. Men Systembolagets statistik visar att tappet började innan granskningen publicerats.  

Krävde bojkott av Leeuwenkuil

I samband med avskedet uppmanade Claudene van Wyks fackförbund – med stöd av flera svenska fackklubbar och solidaritetsrörelser – till bojkott av Leeuwenkuil.

Men Systembolaget har inte aktivt valt bort någon av producentens produkter. 

– Nej, det har vi inte gjort, det har jag dubbelkollat, säger pressekreteraren Charlotte Näsström Morén.     

Leeuwenkuil i blåsväder

Gården som sedermera fick namnet Leeuwenkuil grundades 1693 i Sydafrikas klassiska vindistrikt Stellenbosch och drivs sedan 1852 av den nuvarande ägarfamiljen. 

Leeuwenkuil har, liksom andra stora vinproducenter i landet, längre kritiserats för undermåliga arbetsvillkor och antifackligt agerande. Systembolaget har möjlighet att häva ett avtal om en producent inte lever upp till uppförandekodens krav. Men trots upprepade larm om missförhållanden har inget sydafrikanskt vin någonsin säljstoppats.  

2012 stod sydafrikanskt vin för 18 procent av Systembolagets totala vinförsäljning. 2022 hade andelen sjunkit till 8,5 procent. 

Systembolaget har inte analyserat varför just sydafrikanskt vin tappat gentemot andra producentländer.  

”Om det är en förändring av kundefterfrågan, dessa artiklars prisutveckling, eventuella årgångsvariationer, konkurrens från andra nylanseringar, förändringar av stil- eller druvpreferenser eller uppmärksamhet i press som ligger bakom tappet är något vi alltså inte vet”, skriver det statliga bolagets presstjänst.