Bärplockare tvingades äta slaktavfall – trots otaliga larm stoppas inte företagen

Den 22 mars får Sveriges ambassad i Bangkok ett brev. Det är adresserat till statsminister Ulf Kristersson. Avsändarna är jordbrukare från Isan, Thailands fattigaste region. De har tillbringat sommaren 2022 i de svenska bärskogarna. De lockades med löften om stora pengar. Verkligheten som beskrivs i brevet är en annan: 

”Vi vet att 80 procent av de thailändska bärplockarna under säsongen 2022 återvände hem skuldsatta, men vi är 250 arbetare som inte klarar av våra ’bärskulder’ och har beslutat att vi måste stå upp för att kräva rättvisa.”

Middagar på slaktavfall

En säsong i bärskogen skulle enligt rekryteringsföretagen ge ett överskott på minst 100 000 thailändska baht, ungefär 30 000 svenska kronor. Den summan var omöjlig att nå upp till. Trots tolv till 20 timmars jobb om dagen, trots övernattningar i skogen för att maximera plockningstiden.   

Bärplockarna beskriver nedgångna och överfulla boenden. Beslagtagna pass. Trasiga bilar och motorstopp på skogsvägar. Middagar på slaktavfall och trafikdödade djur – bärföretagen tillhandahöll inte tillräckligt med mat.  

”Redan efter en månads arbete var vi som zombier. I slutet av säsongen var allas händer och fötter trasiga och de flesta av oss hade gått ned 5–15 kilo i vikt.”

Hundratals fall

Bärplockarna skriver inte bara till statsministern. De polisanmäler också. Hundratals fall av människohandel, alternativt människoexploatering, utreds nu av riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. 

– Det finns substans i anmälan, absolut, förklarar åklagaren Petra Götell som leder utredningen.

De misstänkta brotten ska ha ägt rum i sex kommuner i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland. Både thailändska och svenska företag förekommer i utredningen, men bolagens namn omfattas av förundersökningssekretess. 

Petra Götell säger att utredningen går framåt men att ingen har delgivits misstanke ännu. 

– Det här är ingen lätt fråga. Det är många målsäganden och det är inte så att man har plockat någon från gatan och tvingat den människan hit för att tigga.  

Trots larmen – inga nej

Att ingen har plockats från gatan är korrekt. Bärplockarna kommer till Sverige frivilligt. 

Sedan slutet av 00-talet domineras den kommersiella bärplockningen nästan helt av thailändsk arbetskraft. Bärplockarna rekryteras och hyrs ut av thailändska bemanningsbolag och hyrs därefter ut till svenska bärföretag. 

För att bärplockarna ska få komma till Sverige krävs att Migrationsverket beviljar arbetstillstånd. I den processen tittar myndigheten på om det svenska bärföretaget har betalningskapacitet och hur de praktiska arrangemangen ser ut när det rör mat, husrum och arbetsmiljö.

– Om man år efter år misslyckas med att organisera jobbet på det sätt man själv har sagt, då kan det vara en indikation på att den här aktören saknar förmåga. Då kan det i teorin leda till att vi avslår individens ansökan att åka och jobba för den här aktören, säger Hanna Geurtsen, sektionschef på Migrationsverkets region nord.

Men trots återkommande larmrapporter om bärföretag som missköter sig är chansen liten att Migrationsverket säger nej. 

– Vi har inte fattat några avslagsbeslut på den typen av grunder sedan 2014, förklarar hon.

Tog sitt liv under strejk

Året innan det senaste avslagsbeslutet gick hundratals thailändska bärplockare ut i strejk. Då hade löneutbetalningar på två miljoner kronor gått upp i rök. Bärplockarna slog läger utanför Kommunals lokaler i Umeå. En av dem tog sitt liv på fackföreningens toalett. 

Migrationsverket kommenterar inte uppgifterna om den pågående brottsutredningen, men får löpande information av polis och åklagare. I fjol anmälde Migrationsverket dock bärjätten Polarica för ett hundratal fall av människohandel. 

– Migrationsverket stod som anmälare men det skedde inom ramen för vår myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, säger Hanna Geurtsen.  

Polisen lade ned utredningen med motiveringen att de påstådda brottsoffren lämnat landet.   

Och Polarica har ansökt om att få ta in ny personal i år – totalt 617 thailändska plockare. Ärendet är inte avgjort men fjolårets misstankar är i sig inget hinder. 

– Det här är inte uppgifter som kan vara tillämpbara i en prövning i år, men om det kommer åtal och domar framöver är det klart att vi kommer att titta på det, säger Hanna Geurtsen.

14 svenska bärföretag

Totalt vill 14 svenska bärföretag att 5 904 thailändare ska komma hit och plocka bär i år. 

Namnen på företagen som som förekommer i den pågående utredningen om människohandel är inte offentliga. Men Junya Yimprasert, som företräder de 250 thailändare som valt att polisanmäla, säger att samma bärföretag tar in ny personal i år. 

– Vi får inte namnge dem innan åklagaren väcker åtal men jag kan bekräfta att de är aktiva i år igen. Samma människor som utreds fortsätter att rekrytera i byarna i Isan, säger hon. 

– Det här handlar inte bara om ett eller två företag utan om många. Vissa av de thailändska bemanningsföretagen har bytt namn men de svenska företagen är desamma. 

Vittnar om fusk

De bärföretag som tar hit thailändsk arbetskraft har hängavtal med Kommunal. I avtalet finns en garantilön, som i fjol låg på 23 183 kronor i månaden. 

Många bärplockare har vittnat om dubbla anställningskontrakt och om att de thailändska bemanningsföretagen fuskar med utbetalningarna. Men även om allting fungerar som de ska blir inkomsterna låga. 

För flygbiljetter, tillstånd samt kost och logi i Sverige betalar bärplockare i snitt mellan 33 000 och 37 800 kronor, enligt en rapport från ETI Sverige. Om bärplockaren har jobbat två månader med garantilön innebär det en förtjänst på 8 566 till 13 366 kronor. 

”Thailändskt slavarbete”

För att kunna finansiera resan måste thailändarna låna pengar. Ofta är det bemanningsföretagen som lånar ut, till höga räntor. Skuldsättningen innebär en beroendeställning och ökar risken för tvångsarbete. 

”Vi kände alla att vi hade lurats dit, lurats att ta stora lån och att vi inte hade något annat val än att hålla ut och fortsätta jobba till slutet, och vi jobbade alla så hårt vi kunde”, skriver bärplockarna till Ulf Kristersson. 

I brevet vädjar de till statsministern att sätta stopp för exploateringen i bärskogen. ”Utan denna tillförsel av slavarbete från Thailand skulle den svenska bärindustrin, som redan har räddats av thailändskt slavarbete, kollapsa.”