För några dagar sedan presenterades den nya grundlagskommittén. Den ska bland annat föreslå ändringar i föreningsrätten så att det blir olagligt att vara med i kriminella organisationer.

Men därutöver vill regeringen också upphöja ren högerpolitik till grundlag.

Stort fokus läggs på den privata äganderätten. Den måste skyddas i grundlagen, menar justitieminister Gunnar Strömmer (M), vilket skulle innebära att ingen regering kan ändra på lagen med mindre än att det tas två riksdagsbeslut med mellanliggande val.

Företagens rätt till ekonomisk vinst framför basala mänskliga rättigheter ska alltså häpnadsväckande nog präntas ned i Svea Rikes grundlag.

Ren högerpolitik, i svensk grundlag.

I kris och krig

Grundlagsförslaget om privat äganderätt skulle också få till följd att staten vid ett krig eller krissituation inte kan köpa tillbaka svenska hamnar och annan infrastruktur om den en gång har hamnat i till exempel rysk eller kinesisk ägo.

Med i kommitténs uppdrag finns också att svenska medborgarskap ska kunna dras in.

Förslaget har främst drivits av SD och huvudsyftet, att skapa ett ”vi och dom” mellan svenskar och invandrare, är tydligt.

Dessutom vill högermajoriteten genom en ändring i grundlagen minska skyddet mot diskriminering.

Dagens diskrimineringskriterier ska försvinna och i stället ersättas med att allt och alla ska falla under diskrimineringslagstiftningen.

Urholkade kriterier

Om alla, precis alla, faller under diskrimineringslagstiftningen urholkas skyddet mot mer uppenbar diskriminering, att människor stängs ute på grund av hudfärg, att äldre diskrimineras vid jobbansökningar eller att funktionshindrade stängs ute från restauranger eller att homosexuella trakasseras.

Om alla och ingen kan diskrimineras förlorar lagen sin mening. Vilket också är det uppenbara syftet med detta tidigare SD-förslag som nu ska upphöjas till svensk grundlag.

Grundlagen är – eller har i alla fall hittills varit – basen för vår juridiska trygghet, oavsett vilket parti som sitter i regering.

Med grundlagen som bas kan de politiska striderna så rasa, till exempel om hur höga skatterna ska vara, om vi ska ha generella välfärdssystem som vänstern vill, eller om vi ska montera ned välfärden som högern vill.

Sådana frågor är partipolitik. De får svenskarna i demokratisk ordning ta ställning till vart fjärde år i allmänna val.

Men partipolitik ska naturligtvis inte spikas i Sveriges grundlag.

Laglig nazism

Man kan också undra varför det ska bli olagligt att vara med i ett kriminellt gäng men fortfarande vara lagligt att vara med i en nazistisk organisation.

Högern är aldrig sena med att kritisera vänsterns varningar för antidemokratiska strömningar.

Men högern måste då också se till att inte bekräfta den bild som vänstern ger genom att lägga fram den här typen av förslag till grundlagsändring.

Att efter ungersk förebild försöka banka in högerpolitik i svensk grundlag så att den blir svår att ändra pekar i en helt annan riktning än omsorg om demokratin.

Nog borde Moderaterna och Liberalerna kunna förstå det.

Eller är begäret att få privatisera starkare än värnet om demokratin?