Den som har jobbat ett helt arbetsliv har rätt till tillräckliga pensioner med värdig ålderdom och god livskvalitet, sa Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring. Sedan dess har det dock varit tyst från regeringens håll. 

Tillräckliga pensioner kommer inte av sig själv utan kräver samtal och samarbete i riksdagens pensionsgrupp.

Fram till nu har där rått stiltje men det är hög tid att kavla upp ärmarna och ta tag i pensionsfrågorna. Gruppen måste undvika låsningar och lägga fokus på lösningar.

TCO vill därför komma med förslag på dagordningen för pensionsgruppens kommande möten.

1. Stärk inkomstpensionen

Inkomstpensionen behöver stärkas. Att ha arbetat ett helt yrkesliv behöver synas i pensionskuvertet. I en färsk undersökning som TCO låtit Novus genomföra tycker 84 procent av alla yrkesverksamma att det är viktigt att pensionen är högre för den som arbetat än den som inte gjort det.

Men för allt fler lönar det sig allt mindre att ha arbetat och betalat skatt. En betongarbetare med slutlön på 37 000 kr får efter ett arbetsliv på 42 år ungefär 2 500 kr mer i disponibel inkomst per månad efter skatt jämfört med om personen inte arbetat alls.

En undersköterska med en slutlön på 31 300 kr får knappt 2 000 kr mer i månaden jämfört med att inte hade arbetat. Detta inklusive tjänstepension. 

Det lönar sig helt enkelt inte att ha jobbat när pensionen blir ungefär densamma som om man inte gjort det. Grundskyddet för den som av olika anledningar inte kunnat arbeta ett helt arbetsliv ska vara rimligt, men att ha arbetat och betalat skatt behöver löna sig bättre än i dag. 

2. Utred pensionsöverskottet

Utred hur överskottet i pensionssystemet ska fördelas. Vid årsskiftet uppgick överskottet i pensionssystemet till 1 345 miljarder kronor.

Överskottet kan bidra till att höja pensionerna; symmetrin i pensionssystemet ökar när de som bär risken för underskott också kan få del av överskottet.

3. Skatterättvisa för 57-orna

Lös frågan om skatterättvisa för pensionärer födda 1957. Fler än 100 000 personer som är födda 1957 har gått miste om det förhöjda grundavdraget i skattesystemet.

Det innebär tusentals kronor mindre efter skatt per månad för att beskattningen är högre för just dem. Görs ingenting kommer de som är födda 1959 att råka ut för samma sak när de går i pension – en orättvist hög beskattning enbart för att de är födda ett visst år.

Att personer födda 1957 och 1959 drabbas av högre skatt än personer födda 1956 och 1958 är givetvis bortom rim och reson. 

Det är politikens uppgift att rätta till uppenbara misstag, och en lösning måste komma till. 

Tyst regering

När regeringen är tyst i pensionsfrågan och inte levererar lösningar på uppenbara misstag skapar det tillitsproblem för såväl systemet som gentemot beslutsfattarna.

Sedan tidigare vet vi att en majoritet av svenska folket tycker att beslut om pensioner ska fattas i bred enighet och vara långsiktiga.

Det är bra att pensionsgruppen nu äntligen träffas, nästa steg är att börja leverera lösningar.