Jättehärva om människohandel: Tog 200 000 för falska arbetstillstånd
Han hävdar att han bara ville ”ställa upp och hjälpa till”. Men när företagaren förs in i tingsrätten i Södertälje är han åtalad för elva fall av människohandel.
Bilder från polisens förundersökning.
Den åtalade bemannings-vd:n leds in i Södertälje tingsrätt i handfängsel, med tre vakter i sällskap.
Han har indiskt ursprung och menar att han har hamnat i rätten för att ha ställt upp och hjälpt sina landsmän att komma till Sverige.
– Enligt det svenska systemet låter det jättekonstigt att vi hjälper alla, men så är det bara, säger han.
Men de elva personer, också från Indien, som han säger sig ha hjälpt har en annan version att berätta. En som kan leda till att mannen blir den andra någonsin som döms för människohandel i arbetslivet i Sverige.
I förundersökningen återges förhör som gång på gång behöver pausas för att de hörda blir ledsna av att prata om hur resan till Sverige blev. De berättar om familjer som pantsatt mark, sålt smycken eller hus och tagit lån till hög ränta i norra Indien.
Syftet har varit att ge familjernas söner möjlighet att arbeta i Europa.
Den åtalade mannen har, enligt åtalet, begärt 200 000-230 000 kronor för att ordna arbetstillstånd åt dem. Han ska ha påstått att det motsvarar avgifter för att få tillståndet och andra nödvändiga dokument, vilket inte stämmer.
”Har lurat dem”
– Vi menar att han, genom vilseledande, har lurat de här personerna att han har möjlighet att fixa arbetstillstånd och erbjuda tillsvidarearbeten med lön på 23 350 kronor i månaden, säger åklagaren Anneli Tirud Wallin till Arbetet.
De målsägande uppges ha väntat sig riktiga, vita jobb och på sikt permanenta uppehållstillstånd i Sverige.
Men de utlovade jobben fanns inte. De som kommit via arbetstillstånden ska visserligen, i varierande utsträckning, ha fått uppdrag som att bygga altaner, rusta en fabrikslokal, skotta snö – men utan lön. Den åtalade har däremot stått för mat och husrum i Stockholmsområdet, bland annat i en husvagn.
Undantaget är några månader då de flesta fått vit lön från ett annat bolag än den åtalade företagarens, för skogsplantering. Men inte heller den lönen var i nivå med vad som utlovats.
En av männen inne i husvagnen där några personer bodde.
Husvagnen där några personer bott enligt uppgifter i förundersökningen stod intill en fastighet där fler inhystes.
Jobben var ”hitte-på”
Efter ett drygt år i häktet sitter den åtalade i tingsrätten i gulrandig tröja och tunn hårtofs. Det är den sjätte av minst 18 förhandlingsdagar i det omfattande målet.
Dagen ägnas helt åt förhör med mannen.
Åklagaren Anneli Tirud Wallin ber honom gång på gång att tala närmare mikrofonen när han lämnar sina ofta vaga svar. Han säger att ”man lånar här och där, betalar hit och dit”, säger sig inte minnas vem som har satt in vilka summor var.
Däremot är han tydlig med att han inte anser sig ha utlovat några jobb i Sverige.
– Jag sa att jag kunde hjälpa, men inte med annat än att komma utomlands.
Åklagaren Anneli Tirud Wallin frågar om uppgifterna till Migrationsverket, om fasta anställningar i skogsbolaget som han inte äger, var ”hitte-på”.
Han medger det, men menar att alla visste det.
”Skulle exploatera dem”
Målsägarbiträdet Peter Ataseven undrar varför den åtalade har ställt upp med bostad och mat om syftet inte var att de som bodde och åt skulle jobba för honom, om det handlat om välgörenhet.
Mannen säger att han alltid varit generös och att han sysslat mycket med välgörenhet.
Men åklagaren är övertygad om att generositet inte ligger bakom.
– Jag menar att syftet har varit att ta hit dem och exploatera dem. Den åtalade har en verksamhet där han bemannar olika företag, det är jättebra för honom att ha människor han kan skicka på olika uppdrag, säger Anneli Tirud Wallin till Arbetet.
De målsägande har varit i beroendeställning till den åtalade då deras rätt att vara i Sverige varit beroende av de arbetstillstånd som han ordnat. I några fall uppges mannen också ha haft inflytande över deras privatekonomi genom tillgång till inloggningsuppgifter och koder.
”Betalar för att komma till Europa”
Den åtalade påstår att personer som gjort jobb för honom har fått betalt svart ungefär hundra kronor i timmen. Men inte vecka för vecka eller månad för månad utan lite efter hand, när de behövt pengar.
Han visar upp en lättsam inställning till dokument.
Anställningsavtal med hans bemanningsföretag sägs ha upprättats endast för att göra det möjligt för killarna att starta bankkonton. Att de har skrivit tidrapporter på hans företags blanketter beror på att det var de papper som fanns att skriva på – men betyder inte att jobben är utförda för bolaget.
Han säger att alla i Indien vet att man betalar för själva tjänsten att komma till Europa utan att vänta sig anställning.
Vittnesmålen från de som rest hit och deras anhöriga säger annat.
”Pantsatte min mark”
I juni 2020 anmäler en man till polisen i Indien hur han övertalats att skicka sin son till Sverige. Det var dyrt, men det skulle finnas stora pengar att tjäna. Närmare 200 000 svenska kronor ska han ha betalat. ”Jag ordnade detta belopp genom att dels pantsätta min jordbruksmark och dels låna pengar mot en hög ränta”, står det i anmälan.
Mannen uppger att han och hans son har hotats och krävts på mer pengar när de ifrågasatt hur det sedan blev.
I förhör berättar en annan av de som rest hit att han och hans fru åkte för att ge sitt barn en bra framtid.
Mannen drev en fotobutik i Indien men sålde kameror och lånade pengar av släkten. Han ska ha fått höra från den åtalade att han inom ett år skulle tjäna ihop pengarna han betalat.
När han förhörs 2022 har han haft en hjärtinfarkt som han kopplar till stressen.
– Min son har inte någon språkanknytning i Indien. Bara oron över att de kanske skickar mig tillbaka till Indien, vad händer då. Bara tanken dödar mig, säger han.
”Svårt brott att styrka”
Under året i häktet har den åtalade mannen hunnit dömas till två års fängelse och tre års näringsförbud för skattebrott. Dessutom ska han betala 12,5 miljoner kronor för att inte ha betalat in skatt och arbetsgivaravgifter.
Åklagarna har ännu inte preciserat hur långa straff de kräver för människohandel, men minimistraffet är två års fängelse och åtalet gäller elva fall av brottet.
Den enda tidigare fällande domen för människohandel i arbetslivet i Sverige är från 2012.
– Det är ett jättesvårt brott att styrka, men jag menar att det går att bevisa i det här fallet, säger Anneli Tirud Wallin.
I andra hand har hon begärt att mannen döms för grov människoexploatering och i tredje hand grovt bedrägeri.
Osäkert läge för de 11 drabbade
Rätten att stanna i landet: De har nu tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige, som de fått för rättegången. Därefter riskerar de utvisning, oavsett målets utgång, om de inte fått nya tillstånd att vistas här.
Ekonomiska krav: Målsägarbiträdet kräver den åtalade på summor som sträcker sig till uppemot 800 000 kronor till var och en, alltså sammanlagt mångmiljonbelopp. Men även om det skulle dömas ut är det oklart vad de kommer få ut. En mindre del av beloppet, knappt 70 000 för varje person, är skadestånd. Om den åtalade döms men saknar tillräckliga tillgångar kan det ersättas av staten. Men den största delen av pengarna behöver i så fall krävas via Kronofogden, vilket kan vara svårt. Arbetet har tidigare skrivit om att de enda som hittills har vunnit mot sin arbetsgivare i ett mål om människoexploatering i arbetslivet inte har fått några pengar för sina uteblivna löner.
