Ett tydligt vårtecken, i alla fall för kommunpolitiker, är Svenskt Näringslivs inbjudan till möte om ”kommunens” resultat i deras lokala företagsklimatundersökning (”Företagsklimat”).

Det följs upp med ytterligare ett i september, till vilket länets ledande kommunpolitiker och tjänstemän är inbjudna, och på det presenteras undersökningsresultatet på läns- och riksnivå. 

Kommunerna jämförs med varandra. Vinnarkommuner koras. Bubblarkommuner lyfts fram och kommuner som enligt undersökningen lyckats mindre bra får några ”vägledande och ord” med sig hem. Till viss del får dessa kommuner också sitta på mötet, androm till varnagel och skam.

Det mediala intresset och genomslaget för undersökningen är massivt och Svenskt Näringsliv ges ett stort utrymme inom vilket de mer eller mindre okritiskt får berätta om undersökningen samt lyfta fram sina hjärtefrågor. Undersökningen har funnits i över 20 år och via den har Svenskt Näringsliv fått en bred allmänhet att anse företagande och företagsfrågor som viktiga, vilket är bra. 

Kommunerna tävlar mot varandra

De har också lyckats med att få landets alla kommuner att arbeta med företagsfrämjandefrågor och sträva efter att bli bättre på företagsservice, vilket också är bra. 

Och kommunerna tävlar mot varandra, i ett spel där reglerna bestämts av Svenskt Näringsliv, för att komma så högt upp som möjligt i den nationella ”företagsklimatrankingen”. 

Svenskt Näringsliv har via ett medvetet och uthålligt arbete skapat ett oräkneligt antal arenor på vilka de kan tala om sina frågor med makthavare och beslutsfattare på alla samhällsnivåer. På så vis ger de sig själva möjligheten att beskriva den samhällsutveckling de vill se, hur den ska bli möjlig samt direkt påverka makthavare och beslutsfattare. 

Med andra ord: som påverkansprojekt med syftet att få ett problemformuleringsprivilegium gällande näringslivsfrågor är ”Företagsklimat” mer än framgångsrikt. Hatten av för den strategiska-taktiska förmågan som uppvisas! 

Lär av Svenskt Näringsliv, LO

Samtidigt som jag lyfter på hatten säger jag: LO, lär av Svenskt Näringslivs framgångar. Kopiera deras modell och metod, men undersök och fokusera på ”Välfärdsklimatet”.

Med en sådan och återkommande undersökning skapas ett medel för att få ett ökat fokus på välfärden och dess förutsättningar. LO skulle på så vis ge sig själv möjligheten att bli relevant och drivande i en av de viktigaste samhällsfrågorna. 

Tillgång till en bra och rättvist fördelad välfärd samt goda arbetsvillkor för alla som arbetar inom densamma, är viktig för den absoluta majoriteten av landets innevånare.

Med en undersökning som exempelvis belyser vårdkvalitet, bemanningstal, sjukskrivningstal, schysta arbetsvillkor mm kan LO få fokus på frågor som är viktiga för alla dem som organisationen representerar och företräder.

Arbeta fokuserat

Genom att arbeta uthålligt, professionellt och fokuserat med ”Välfärdsklimat” kan LO, på samma sätt som Svenskt Näringsliv är i företagsklimatfrågan, bli dagordningssättande i välfärdsfrågan.

LO behöver hitta nya vägar för att åter bli en relevant röst i samhällsdebatten och en samhällsförändrande kraft.

Den väg jag här pekar på är en av dessa.