Glöm talet om att hålla i och hålla ut.

Det är inte för att få ned inflationen som Sveriges finansminister i sin vårbudget kapar stort i anslagen till svensk skola, vård och omsorg.

Inte heller för att förbättra Sveriges ekonomi.

Hon vill i stället legitimera nedskärningar nu för att i höst få utrymme till de stora skattesänkning högern har lovat.

Det är traditionell konservativ politik, en politik som har föga kontaktytor med någon krisbekämpning över huvud taget. Risken är i stället att arbetslösheten kommer att öka kraftigt.

Påminner om 20-talet

På så sätt påminner Svantessons vårbudget faktiskt om den krisbekämpning som rådde i hela i västvärlden efter börskraschen 1929 då stater gick in för kraftiga nedskärningar.

Det ledde till en tio år lång stagnation i världsekonomin och metoden övergavs av alla utvecklade ekonomier.

Utom i Sverige 2023, tydligen.

Att förlänga det extra bostadsbidraget till de mest utsatta, en satsning som också ligger i budgeten, är visserligen en bra åtgärd.

Likaså ytterligare satsningar på yrkesutbildning. Det är väldigt små satsningar jämfört med de yxhugg som budgeten delar ut mot vård, skola och omsorg.

Och satsningarna på yrkesutbildning väger inte ens upp de nedskärningar i yrkesutbildningen som den konservativa regeringen gjorde i höstas.

Tydligare kan det inte illustreras att varken finansminister Elisabeth Svantesson eller arbetsmarknadsminister Johan Pehrson vill inse vad yrkesutbildning betyder för sysselsättningen och för Sverige som kunskapsnation.

Skattesänkningarna går före.

Och det är inte små neddragningar det handlar om.

Kräver miljardtillskott

SKR och flera institut har tidigare bedömt att kommuner och regioner behöver ett tillskott på 22 – 24 miljarder kronor under 2023 för att behålla dagens standard på vård skola och omsorg.

I höstas avsatte regeringen totalt hälften, 12 miljarder, för 2023.

I dagens vårbudget skjuter man inte till någonting mer – alls.

Det regeringen aviserade i dagens vårbudget är alltså rena nedskärningar i svensk välfärd i mångmiljardklassen.

Samtidigt förvarnade Elisabeth Svantesson om att tre propositioner om skattesänkningar från den 1 januari 2024 är på ingång från regeringen.

Och det är här vi ser vårbudgetens sanna syfte.

Vi kan med stor säkerhet förvänta oss ett ytterligare jobbskatteavdrag.

Det är alltså välfärdsneddragningarnas andra sida.

Skattesänkningar har ställts mot generell skattefinansierad välfärd.

Ratar LO-kollektivet

Det är en klassisk politisk motsättning där vi sällan sett en så tydlig konservativ linje med skiktad välfärd utifrån betalningsförmåga.

Högavlönade kommer ju ändå alltid att kunna köpa sig till en bra skola, vård och omsorg.

Det är det stora LO-kollektivet som ratas.

Det är därmed mycket tydligt att det är Moderaterna som fått sätta färdriktningen i den konservativa regeringens ekonomiska politik.

Stödpartiet Sverigedemokraterna nöjer sig uppenbart med att få driva politik om invandrare och ”folkutbyte” snarare än att försvara LO-anslutnas skola, vård och omsorg.

När de stora skattesänkningarna kommer i höstbudgeten i september i år, så kom då ihåg att dessa skattesänkningar har finansierats av den välfärd som plockas bort i dag.

Här finns lokalerna till ditt närmaste dagis, lärarna i dina barns skola, vårdcentralen som flyttar och de kraftigt förlängda väntetiderna inom äldreomsorgen.